Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd? Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna? För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, Maktrelationer och institutioner. Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning. Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation.

Abstract Personlig integritet är ett viktigt begrepp då en rådande uppfattning hos medborgaren är att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskänsla. Samtidigt finns det många människor som finner det mycket integritetskränkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning på offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa samhällsexpertisens syn på allmän kameraövervakning på offentliga platser. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhållande till allmän kameraövervakning på offentliga platser? Hur är kameraövervakning på offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhällsskildring ?1984? som publicerades 1949 och väckte omedelbart stor sensation. Det är här ifrån uttrycket ?Storebror ser dig? kommer.

Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Studien ska ses som ett bidrag till förståelse av de utmaningar som finns i samband med samhällsplanering för social hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hållbar stadsutveckling i två olika samhällsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive Borås) samt utifrån dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hållbar stadsutveckling kan innebära. Dessa två projekt har erhållit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?Hållbara attraktiva städer?. Frågeställningarna som besvaras är följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de båda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hållbarhet i de två undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hållbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien på dokument inom de båda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer?- Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/Maktrelationer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra.

Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal.