Sök:

Sökresultat:

39 Uppsatser om Maktens - Sida 3 av 3

Bland äckliga fittor och kunskapsluckor : En kritisk analys av tonårstjejers sexuella agens och dess frigörande och diciplinerande potential, baserat på berättelser av barnmorskor och kuratorer

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet.

Motstånd i skogen En motiv- och maktanalys av civila olydnadsaktioner i svensk skogspolitik

Civil olydnad är en kontroversiell strategi för politisk påverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jämförs sex fall i Sverige där miljöorganisationen Greenpeace har använt sig av civil olydnad för att förmå länsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i Västra Götaland, Snöberget i Norrbotten och Njakafjäll i Västerbotten har länsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nära samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen Bråtaskogen i Västra Götaland, Pakkojåkkå i Norrbotten och Arvliden i Västerbotten har däremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlägga om och hur länsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har påverkats av Greenpeace aktioner.

Makt och motstånd för alla åldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.

Våld i arbetslivet : En kvantitativ innehållsanalys avarbetsskadeanmälningar från skolan, åren 1987,1997 och 2007

En bra arbetsmiljö är viktig och en förutsättning för att göra ett bra arbete. Ett yrke som lärare påverkar många unga människors vardag och ska även lägga grunden till deras start i arbetslivet. Skolan är en startplats för unga människor men kan också vara den första instans som barn som mår dåligt kommer i kontakt med där vuxna, kan uppmärksamma barnets behov och ge barnet hjälp och stöd. Det är viktigt att skolan skall vara en miljö fri från hot och våld, där ungdomar och lärare kan få bra relationer i vilka de kan känna sig trygga.Syftet med mitt arbete är se på lärares utsatthet för hot och våld på sin arbetsplats. Arbetet ställer upp de här frågeställningarna:Var och i vilka situationer utsätts lärare för hot och våld på sin arbetsplats?Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga lärares arbetsskadeanmälningar om hot och våld?Har de anmälda arbetsskadorna förändrats över åren 1987-2007?Tidigare forskning påvisar försämringar i den psykosociala arbetsmiljön genom nedskärningar.

Ledarskapets makt och anställdas commitment : - En fallstudie om maktens influens på upplevt commitment i en konsultverksamhet

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda.Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats.

Organisationsutveckling av Försvarsmaktens ledningsorganisation

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsMaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen.

Kvinnan och maktens ämbeten : En studie av argumenten mot kvinnors rätt till prästämbetet i jämförelse med argumenten mot kvinnors tillträde till övriga statliga ämbeten

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Jämställdhet som "svensk" självklarhet: En diskursanalys av hur det talas om jämställdhet i kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare

Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de maktförhållanden som speglas i talet om jämställdhet inte kan reduceras till en fråga om kön.

Låneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestämmelsens bakomliggande syfte och framtid.

Låneförbudets vara eller ickevara, är en fråga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lån trädde i kraft på 70-talet. Från början föreslog aktiebolagsutredningen ett låneförbud motiverat av borgenärernas skyddsintresse, aktieägaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmärksammades dock att aktieägare och bolagets ledning ofta lånade pengar från bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med få möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lån till någon närstående är således alltid olagligt oavsett låntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

<- Föregående sida