Sök:

Sökresultat:

39 Uppsatser om Maktens - Sida 2 av 3

I maktens korridorer: förvaltningschefers arbetssituation i en politiskt styrd organisation

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste åren i och med de förändringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krävs idag att en förvaltningschef är en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt påverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati där det pågår en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansåg bidrar till denna maktkamp.

Jan Stenbeck : en inflytelserik ledare

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Från skilda världar till "Valet är ditt! Inte maktens!" : En analys av Aftonbladets debatt- och insändarsidor 1999 till 2005

AbstractPurpose/Aim: To investigate how the positions between the paper, the public and the elite in society have changed on Aftonbladets Op-Eds and Letter to the editor-pages between 1999 to 2005. In a wider context this means Aftonbladets potential to contribute to the role of the press as a forum of public debate.Material/Method: The study focuses on one week during 1999, 2002 and 2005. Here a quantitative contents analyse with inspiration from conversation (dialogue) analyse has been used.Main results: The study shows that the paper has strengthened its position over this period of time. Mainly by taking a more active role in forming and encouraging the debate. The public was given more space in 2002, then in 1999 and 2005.

Maktens påverkan i en coachingrelation : En kritisk diskursanalys

The use of coaching is fairly up to date in the business world although it?s relatively new.Despite this, there?s a lack of clarity about what coaching is and what it signifies. Our point ishowever not to define coaching. Based on the normative coaching literature, the purpose is,from a critical discourse analysis to explore the power relations that affect the coach andcoached in their relation to each other, so as to be able to criticize managerial coachingrelationship as presented in the literature. This will contribute to enabling for a more opendiscourse.The theoretical image of managerial coaching described by the literature as a democraticexercised leadership by a certain type of behavior and attitudes, will lead to improvedorganizational performance.

Kvinnors berättelser gör motstånd mot den politiska maktens definition av begreppet utanförskap

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ?utanförskapsområden? som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet.

Förskollärares beredskap inför möten med barn som far fysiskt illa i hemmet : En kvalitativ studie av sex förskollärare

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

"Få kvinnor i maktens hjärta" En komparativ studie av debatten kring könskvotering till svenska bolagsstyrelser

Denna studie behandlar den mediala debatt som följde dåvarande vice statsministern Margareta Winbergs uttalande i SvD i november 2002 om att könskvotering skulle kunna komma att bli aktuell såvida det inte skedde en naturlig ökning av andelen kvinnor i publika och privata börsnoterade bolagsstyrelser. I studien analyseras hur hotet om könskvotering möttes och en jämförelse görs mellan de idéer som är framträdande i det svenska näringslivets och den allmänna samhällsdebattens inställning till hotet om könskvotering till svenska bolagsstyrelser mellan åren 2002 och 2006. Debatten är ambivalent och ofta medveten om underrepresentationen av kvinnor inom näringslivets bolagsstyrelser. Näringslivsdebatten fokuserar på konsekvenser av könskvotering för dem som skulle komma att direkt beröras av lagförslaget om könskvotering, företag. Den allmänna samhällsdebatten fokuserar på hur samhället i stort skulle komma att påverkas och hur den allmänna ordinära kvinnan skulle komma att beröras av lagförslaget i arbetslivet.

Maktens reklam : En jämförande studie av könsdiskriminerande reklam, utifrån Reklamombudsmannen och genus

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

Maktens och maktlöshetens uttryck i hälso- och sjukvården

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Gentlemen - en degenerationsroman? : Dekadensen i Klas Östergrens Gentlemen

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

Maktens olika skepnader i förskolans samling

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem.

"BÄTTRE BALANS I BOENDESAMMANSÄTTNINGEN" - FÖR VEM? : En studie om boendes upplevelser av social mixing i tre bostadsområden i Köpenhamn

Social mixing går ut på att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ?ghetton? utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-västliga? härkomst samt kriminalitet.

Våldsutsatta kvinnor från mellanöstern på skyddade boenden : - En kvalitativ studie ompersonalens konstruktioner gällande kvinnornas hjälpbehov, personalens arbete samt maktens förekomst.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Kriminalvårdens intagna och deras skolgång - En studie om hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av Maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->