Bakgrunden till vår studie grundar sig i att utifrån ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrån empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anställda på olika företag.I en empowermentprocess så krävs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har också visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur går att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn på ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsättningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av båda parter. Det är även viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

Uppsatsen behandlar de maktförhållanden som rådde när Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrån begreppet herrschaftswissen som inlånas ur dettyska språket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhålls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen läggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgränsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. Strålkastarljuset riktas sedan på fråganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populärvetenskapligaframställningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrågasatts av lekmän.Den empiriska undersökningens resultat sättes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras på dem.Avslutningsvis berör uppsatsen även frågan hur det kunde hände att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under väldig kort tid..

Denna uppsats syfte är att söka och fastställa de variabler av vikt, inom klimatförändringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestående av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta används vidare för att först fastställa när regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan åskådliggöra variabler av vikt. Utifrån dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt särskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osäkerhet, vilket stimulerades av användandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration på rättviseaspekter; användandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om både lämpliga anpassningsstrategier och den mänskliga påverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestämmandemakt..

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare.Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärdän att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor ärbenägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationellaoch mindre externt influerade i sina preferenser än individer som intehåller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologiskdistans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högrepsykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hurpsykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som harsamma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,och att maktposition leder till ökad bias.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..