Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ett antal familjehemsförÀldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, dÀr det placerade barnets biologiska förÀlder gjort en hemtagningsbegÀran och yrkat pÄ att vÄrden enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsförÀldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens kÀnslomÀssiga, beteendemÀssiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska förÀldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nÀtverk. Studien bygger pÄ kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta familjehemsförÀldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen Àr geografiskt Ätskilda och belÀgna pÄ olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma anvÀnts.

Urbanisering och förtÀtning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svÄrt att vÀrna om den biologiska mÄngfalden. Ett exempel pÄ grön infrastruktur Àr gröna tak som blir ett sjÀlvklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhÀllsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mÄngfalden. Vegeterade tak bestÄr vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som frÀmst bestÄr av Sedum album och mossa. För den biologiska mÄngfalden har dessa mattor ett lÄgt vÀrde till skillnad frÄn biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som anvÀndes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn pÄvisades och genom detta bekrÀftades och hördes de placerade barnen.

Kommunerna Àr idag ansvariga för insamling av hushÄllens avfall. Staten försöker styra den kommunala avfallshanteringen genom nationella styrmedel. Kommuner som vill Àndra sitta avfallshanteringssystem stÄr idag inför stora utmaningar eftersom avfallshanteringen Àr komplex och det gör det svÄrt att avgöra vilken metod som Àr fördelaktigast. TvÄ fraktioner som Àr omdiskuterade Àr det biologiska och farliga avfallet, kring dessa finns det inga direkta eller klara riktlinjer. I den hÀr studien har vi valt att genom intervjuer studera hur dessa fraktioner hanteras i tre kommuner.

Projektet bestod i att utveckla en anlÀggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleÀra stridsmedel, en sÄ kallad NBCanlÀggning. Arbetet har initierats av Marinens SjösÀkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gÄng har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillÀmpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ÀndamÄlen och för att uppfylla kraven. AnlÀggningen Àr lÄngt ifrÄn produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med berÀkningar samt vissa komponentval..

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksnšartsskador.Avdelningen fšor neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen fšor fordonssšakerhetp°a Chalmers tekniska hšogskola har utvecklat en modell avsedd fšor gnagare i vilkenfšorenšamnda olyckshšandelser kan simuleras. Detta genom att utsšatta r°attors huvud fšorrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras fšor att p°a s°a sšatt skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav hšogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en lšagre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av VÀxa Sverige i samarbete med, LRF VÀsterbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stÀrka mjölkföretagen i Norrbotten och VÀsterbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnÄ en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. DÀrför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data frÄn 18 mjölkföretag, belÀgna i VÀsterbotten och Norrbottens lÀn. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanstÀllning samt analys av resultat frÄn data som erhÄllits av en produktionsrÄdgivare och en ekonomirÄdgivare i samband med gÄrdsbesök.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Denna litteraturstudie Àmnar undersöka varför det Àr skillnad mellan tjejers och killars lÀsning och lÀsvanor samt hur synen pÄ lÀsning som nÄgot lustfyllt respektive bildande ser ut idag. UtgÄngspunkten för studien och omrÄdet Àr avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen frÄn Är 2012, som konstaterar att killar lÀser sÀmre Àn tjejer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, dÀr de sociokulturella förklaringarna stÄr i fokus men för att fÄ ett större perspektiv och förstÄelse för omrÄdet sÄ kommer Àven de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras Àr de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av lÀraren kön, bristen pÄ manliga förebilder, lÀsning som nÄgot kvinnligt nÄgra av de Äterkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars lÀsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, sÄsom mognad och hjÀrnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstÄ och motverka skillnaderna av tjejers och killars lÀsning. Synen pÄ lÀsning, dÄ som nu, pÄverkar instÀllningen dÀr den kvinnliga nöjeslÀsningen oftast ses som mindre vÀrd i förhÄllande till mÀns bildande lÀsning.