Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsåg att undersöka åldersskillnader inom heterosexuella par och hur det påverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som ställdes var att när kvinnan är den äldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen är den äldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning på respektive område och har sedan genom datafrån Levnadsnivåundersökningen använt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters åldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har även kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan påverka valet av antal barn.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten.Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.Utifrån den forskning och teori som finns inom området för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning.

Den här undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning är att genom en fallstudie få en djup förståelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och därefter analysera och utvärdera tre företag i skivbranschen och dess långsiktiga strategier.Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer från tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att få en djup kunskap och förståelse för branschen som undersöks, samt att få ut så mycket relevant information som möjligt.I undersökningens analys har empirin analyserats utifrån de variabler som har tagits ut från de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig på en marknad där konkurrensen är hög, vilket bolagen inte har uppmärksammat. Omstruktureringar har varit nödvändiga i organisationerna på grund av den nya digitala tekniken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Sampers är en efterfrågemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet används för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förändringar i infrastruktur, markanvändning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingår en modell för att beräkna resor på nationell nivå samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att beräkna anslutningar till långväga resor med tåg och flyg, en modell som är sparsamt använd.I detta projekt har en kartläggning av litteratur kring trafikprognoser i allmänhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvärdera och jämföra de resultat som prognostiseras har data inhämtats från ett antal källor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenärer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tågresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att beräkna anslutningsresor i området Stockholm/Mälardalen.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Prevalensen av långvarig smärta är hög bland äldre, kvinnor är överrepresenterade. Långvarig smärta påverkar äldres vardagliga liv och dess aktivitetsförmåga. Det är vanligt att söka vård för sin smärta, sjukgymnastik är en av behandlingsmetoderna.Syftet med studien var att kartlägga långvarig muskuloskeletal smärta hos äldre ? 65 i Västerås, med avseende på smärtintensitet, lokalisation, duration samt påverkan på aktivitetsförmågan och nöjdhet med denna. Vidare var syftet att undersöka könsskillnader och associationer mellan undersökta variabler samt hos vilken yrkesgrupp deltagarna fått behandling för sina smärtrelaterade besvär och upplevd nöjdhet med eventuell behandling.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka rådande praxis bland konsultföretagen vad det gäller redovisningen av projekt som löper över mer än en redovisningsperiod. Vi vill klargöra hur successiv vinstavräkning går till samt varför företagen redovisar de pågående projekten på det sätt de gör. För att få en så bra bild som möjligt vill vi jämföra olika konsultbranscher och företag i olika storleksklasser för att eventuellt kunna finna likheter och skillnader i dessa variabler. Metod: För att uppfylla vårt syfte med uppsatsen och för att kunna svara på vår problemställning började vi med att studera det som var skrivet inom området. Dock fanns det inte tillräckligt med information att finna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler.