Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras Makor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras Makor.