Prostatacancer är klassad som en av de vanligast förekommande tumörsjukdomarna bland äldre män. Sjukdomen kommer inte enbart påverka den drabbade utan hela familjen involveras. Detta ställer krav på att sjuksköterskan har kunskap gällande patienter och Makar. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsbehov hos Makar när maken drabbats av prostatacancer. Metoden var en litteraturstudie baserad på forskningsartiklar från databaserna CINAHL och PubMed.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda rättsläget och sammanställa en översikt över bodelningsförrättarens arbete. Uppsatsen grundar sig på traditionell juridisk metod. Av de cirka 21 000 Makar som skiljer sig per år kan inte alla genomföra en bodelning själv. Om Makar inte kan enas vid en förestående bodelning kan någon av dem ansöka om förordnande av bodelningsförrättare vid tingsrätt. Oenighet mellan Makar är dock inte en förutsättning för att bodelningsförrättare skall förordnas.

Äganderätten mellan Makar har sedan långt tillbaka varit föremål för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rättvisa mellan Makar. Dold samäganderätt till fast egendom utgör ett exempel på försök till att utjämna äganderätten mellan Makar, och innebär att make som inte är civilrättslig ägare till en fastighet kan bli samägare. Förutsättningen för att dold samäganderätt skall anses föreligga är att Makarna haft för avsikt att gemensamt äga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samäganderätt ändå anses föreligga, om make som gör anspråk på dold samäganderätt ekonomiskt bidragit till förvärvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

I dagens samhälle väljer många att leva i ett samboförhållande och inte ingå äktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan äktenskap- och sambolagstiftning för att få en förklaring till framväxten av samboförhållandet. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framställts för att skapa en överblick av det valda rättsområdets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och därmed utgöra ett äktenskapsliknande system av B-lagskaraktär, utan tanken var att skapa ett nytt rättsinstitut med mildare bestämmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rättsinstituten framgår i bestämmelserna om bodelning och arv.

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

SAMMANFATTNING Syfte; Att beskriva den kvarboendes upplevelser i samband med att partnern flyttar till ett särskilt boende.Metodbeskrivning; Kvalitativ deskriptiv studie med intervjuer av sex kvarboende Makar. En modifierad kvalitativ innehållsanalys gjordes, inspirerad av Sandbergs ?Flyttningsprocessen?.  Huvudresultat; I samband med beslutet om flytten beskrivs upplevelser av sorg/förlust, förståelse inför situationen samt behov av information och stöd. Vid genomförandet av flytten beskrivs olika grad av delaktighet.

Merparten av det svenska folket kan idag räkna med att vid arbetslivets slut erhålla viss ersättning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sägas bygga på tre delar, dels allmän ålderspension som tillhandahålls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsäkringssystemet, dels tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen, vilket utgör utfästelser till viss pensionsrätt av arbetsgivare gentemot sina anställda. Utöver detta kan var och en välja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande. Ett sådant privat sparande är för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och därmed inte är anställd och berättigad tjänstepension. Även för dom som genom sin anställning erhåller tjänstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva Makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande.

Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar Makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

In using a qualitative method have I interviewed six women and six men taking care of their wives respectively husbands suffering from physical disease, disfunction or demental disease. The purpose was to find out whether male and female caretakers were differently influenced in their situation, relationship and in their partners, when they became caretakers of their spouse, depending on what the partner suffered from.The results showed that, when a husband or wife was hit by disease or disfunction, the caretaker was influenced both in the partners situation, the relationship and the role towards the partner. The couple still lived in a close relationship and could communicate. For the carers spouse suffered from a demental disease, there was no communication as before or possibility to remember. The carers also felt the loss of community, nearness and sympathy.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna Makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna Makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.