I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.