This essay is about the European union freetrade treaty negations with MERCOSUR. I have in this essay used a qualitative content analysis, to study from the EU perspective the reasons to why, the EU and MERCOSUR suspended the free trade treaty negations 2004, and after several years resumed the negotiations again in 2010. The purpose of this study is to gain a deeper understanding from the EU perspective of why free trade negotiations were suspended and then resumed. In order to achieve a deeper understanding of this event, I have applied neorealism and neoliberalism on the explicit statements and the implied actions, as these theories may provide different explanatory power of implied causes of negotiations.I have come to the conclusion that the theoretical perspectives can indeed explain explicit statements and implicit actions for suspended and resumed negotiations with MERCOSUR. The implicit reasons for suspended negotiations are among others that the EU has an egoist thinking concerning a free trade treaty.

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten?Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess.

The relationship between free trade and the environment is often considered conflicting and the debates surrounding it are infected. My thesis deal with this conflict and how environmental concerns are integrated in three regional free trade agreements, North American Free Trade Agreement, The common market of the southern cone (MERCOSUR) and Southern African Development Community (SADC). I point out how the organizations differ from each other in this respect and I present a possible explanation to why they differ. The explanation is founded on the theory of the environmental Kuznets curve and that environmental concerns will depend on which level of development the member states in the organizations have. To judge and rank the organizations I have composed a model based on a pre-existing description of the trade and environment conflict.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen MERCOSUR har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MERCOSURländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. MERCOSUR hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen MERCOSUR har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att MERCOSURländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. MERCOSUR hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.

Syfte<br><br>Inom ramen för MERCOSUR är förevarande arbete uppdelat i två undersökningsområden - avseende en territoriell studie och en sektorstudie - vilka ger integrationen en strukturell respektive strategisk innebörd.<br><br>Den territoriella studien ger utrymme för MERCOSUR's utbredning och medlemsländer liksom integrationen's uppbyggnad. Härefter är den handel och de investeringsflöden som genererat's föremål för behandling liksom en gränsöverskridande företagsverksamhet som tagit form. I förgrunden finn's en teoretisk ansat's med en intention om kontinuerlig applicering av handel's- och integrationsrelaterade teser.<br><br>Sektorstudien omfattar åtta argentinska näringsgrenar och en konfliktsituation i kontext av MERCOSUR. En introduktion sker i ljuset av initierade reformprogram och utveckling i Argentina. Även i denna del föregå's empirin av en teoretisk ansat's - med de metodologiska förtecken som tidigare statuerat's - vari epitet som kompeten's, konkurren's och nätverk bildar hörnstenar för affärslivet's acklimatisering.<br><br>Den övergripande ambitionen är att självständigt bygga upp teoretiska referensramar, var's ingående moment basera's på annan forskning, och undersöka des's hållbarhet för en analy's.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (MERCOSUR) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMERCOSUR. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.