Varje år ökar avfallsmängden och användningen av naturens resurser vilket gör att återvinning blir en viktig del för ett hållbart samhälle. Årligen dumpas mer än 6,4 miljoner ton plast i haven från fartyg. Den 1 januari 2013 skärptes regelverket MARPOL för att minska mängden avfall som slängs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan påverkas av antalet avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har använts.

Första januari år 2013 trädde den senaste versionen av MARPOL Annex V i kraft. Denna studie har genom en litteraturstudie samt intervjuer med nautiska befäl sökt svar på vilka förändringar som skedde, hur dem implementerats ombord samt hur förändringarna upplevts av sjöfarare. Syftet med studien var att bidra med en pusselbit till bilden av hur avfallssortering utövas till sjöss samt hur arbetet med det upplevs. Litteraturstudien kom fram till att den stora skillnaden är att papper, glas, metall samt aska inte längre får slängas i havet. Inom specialområde får endast matavfall destruerat genom avfallskvarn slängas överbord.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Vi lever i en värld av klimatförändringar där det ständigt söks efter lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser. IMO har infört SEEMP:en med målet att reducera utsläppen från världshandelsflottan och därmed öka dess energieffektivitet. Med denna bakgrund har syftet varit att undersöka hur svenska tankrederier implementerat och tillämpat SEEMP:en samt kartlägga åsikter kring den. En kvalitativ metod har använts för att på djupet undersöka rederiernas tillvägagångssätt. Undersökningen omfattar fyra semistrukturerade intervjuer med totalt sex personer ifrån två rederier där både ombord- och landanställda finns representerade.

Undersokningen omfattar problem som kan uppsta vid permanentdrift pa MGO itvatakts-fartygsdieslar som tidigare har opererats pa HFO. Undersokningen ar utfordmed hjalp av intervjuer samt en litteraturstudie.Den overgripande slutsatsen ar att det ar fullt mojligt med drift pa MGO, det kraverdock en del anpassningar av systemen. Det enskilt storsta problemet ar den lagaviskositeten. Kan inte viskositeten hallas tillrackligt hog sa kommer problem med okatslitage pa bland annat branslepumpar att uppsta. Det kan aven forekomma drifts- ochstartproblem..

 Detta examensarbete handlar om hur katalytiska föroreningar kan påverka denmarina dieselmotorn, samt vad kan man göra för att skydda sig. Vi ville också se omdet lågsvavliga bränslet har något att göra med de katalytiska föroreningarna. Vianvände oss av en litteraturstudie att få flera åsikter i ämnet. Vi märkte hur svårt detfaktiskt är att härleda ett eventuellt bränslepumps slitage beror på bränslets kvalitet.De slutsatser som vi kan dra efter att ha fördjupat oss i ämnet är att det går attskydda sig emot de katalytiska föroreningarna samt att de nya lågsvavliga bränslenainnehåller mer katalytiska föroreningar än de högsvavliga. De katalytiskaföroreningarna har de senaste åren uppmärksammats mer och mer runt hela världen.Med de uppgifter som vi fått fram, så tror vi att problemen med de katalytiskaföroreningarna kommer att öka i framtiden då de nya MARPOL reglerna börjar gälla..