Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

Yrket personbilsmekaniker har genomgÄtt en stor förÀndring. Idag stÀlls det helt andra krav pÄ mekanikern Àn det gjordes för nÄgra Är sedan. BÄde miljökrav och ökande brÀnslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer brÀnslesnÄla och mer snÀlla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag Àr mer tekniskt avancerade Àn förut, och dÀrför alltmer svÄra att serva och reparera. Det stÀlls dÀrför helt andra krav pÄ mekanikern nu.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nĂ€ra förestĂ„ende död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsĂ€ttning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehĂ„llsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att frĂ„ga sig varför och inte vilja lĂ€mna allt: att vara osĂ€ker, sĂ„rbar, rĂ€dd och frukta det okĂ€nda: att befinna sig bortom all hjĂ€lp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion betrĂ€ffande instĂ€llningen till önskan om dödshjĂ€lp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy..

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en av vÀrldens vanligaste ÀmnesomsÀttningssjukdomar. WHO uppskattar att 180 miljoner mÀnniskor vÀrlden över lider av sjukdomen i nÄgon form. En siffra som berÀknas fördubblas fram till Är 2030. Socialstyrelsen menar att det övergripande mÄlet för behandling Àr att förhindra akuta och lÄngsiktiga komplikationer med bibehÄllen fysisk och psykisk hÀlsa. Vidare bör vÄrdpersonal ha en vÀl integrerad kunskap om olika aspekter av sjukdomen samt arbeta för en god kontinuitet i vÄrden.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Denna kvalitativa Àr utförd utifrÄn en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förstÄelse för hur individer som Àr diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhÄller sig till sin problematik.Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna mÀnniskor som alla erhÄllit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begrÀnsade möjligheter att förÀndra sin situation. Att leva i ett stress-samhÀlle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svÄrigheter, svÄrigheter som tangerar grÀnsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna Àr dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt pÄ de diagnostiserades realisering av mÄlbilder till förmÄn för en tÀmligen tydlig fokusering pÄ begrÀnsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel pÄ en multifaktoriell problematik med tÀt koppling till externa, strukturella faktorer.

MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

Introduktion. MÄnga personer med lÄngvarig smÀrta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vÄr yrkesroll att trÀffa mÄnga patienter med lÄngvarig smÀrta och det Àr dÀrför nödvÀndigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Bakgrund. MÄnga personer Àr idag drabbade av lÄngvarig smÀrta.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Syftet Àr att undersöka hur ett antal gymnasielÀrare som undervisar i svenska ser pÄ datortillgÄng och datoranvÀndning, samt vilka krav de stÀller pÄ elevernas datoranvÀndning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkÀt, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkÀten stÀlls mot beskrivningar av förutsÀttningar för skrivande och aktuella styrdokument. TillgÄngen pÄ lÀrardatorer Àr otillrÀcklig och tillgÄngen pÄ elevdatorer Àr Ànnu mera otillrÀcklig. Datormedierad kommunikation anvÀnds för att effektivisera undervisningen och för att nÄ eleverna med information.