InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

NÀr en person lever med ischemisk hjÀrtsjukdom, sÄ pÄverkar det förutom den som har sjukdomen, ocksÄ starkt dennes eller dennas partner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har ischemisk hjÀrtsjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ha störd nattsömn och vara kÀnslomÀssigt pÄfrestad till bristningsgrÀnsen: Att vara överbeskyddande och kontrollerande: Att sakna bra samarbete med sjukvÄrdspersonal och önska stöd i partnerrelationen: Att ha svÄrighet med livsstilsanpassning och lÀngta efter det tidigare livet: Att med positiv instÀllning tillsammans genomföra livsstilsförÀndringar. Resultatet visade att partners inte blev sedda av vÄrdpersonal och de önskade mer kunskap om sjukdomen och professionellt stöd.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lÀgre livskvalitet Àn andra kroniskt sjuka pÄ grund av att sjukdomen pÄverkar vardagslivet i större utstrÀckning. Vid MS Àr prognosen oviss och symtomen oförutsÀgbara vilket gör det svÄrt att planera vardagen sÄ att tröttheten inte tar över utan energin rÀcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det Àr att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad pÄ fem sjÀlvbiografier. Texten analyserades utifrÄn manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och sjÀlvbild, FörÀndrad vardag, FörÀndrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebÀr en traumatisk förÀndring som pÄverkar hela livet och som medför att livet mÄste anpassas efter de nya livsvillkoren.

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Övervikt ökar i vĂ€rlden och skapar pĂ„frestningar för mĂ€nniskan som har en övervikt och för samhĂ€llet dĂ„ hĂ€lsoriskerna Ă€r stora. SamhĂ€llet trycker pĂ„ att hĂ€lsa innebĂ€r att vara smal, vilket skapar ett utanförskap för dem som inte lever upp till idealet och pĂ„tvingar mĂ€nniskor som har en övervikt att förĂ€ndra sig. Syftet Ă€r att beskriva vilka hinder för upplevd hĂ€lsa vuxna mĂ€nniskor med övervikt upplever i det vardagliga livet. Litteraturstudien resulterade i tvĂ„ huvudkategorier med tvĂ„ subkategorier vardera; den första huvudkategorin Att inte kĂ€nna samhörighet med subkategorierna Stor i en liten vĂ€rld- ett fysiskt utanförskap och Utanförskap i sociala sammanhang beskriver hur mĂ€nniskor med en övervikt hamnar i ett utanförskap relaterat till sin övervikt. Den andra huvudkategorin Att inte leva upp till samhĂ€llets kroppsideal med subkategorierna Jag Ă€r inte fet, jag Ă€r tjock- att leva med sin kropp och SamhĂ€llets Ă„tgĂ€rder mot övervikt beskriver hur samhĂ€llet pĂ„verkar mĂ€nniskan som har en övervikt.

The ambition of this project is to make an overview of the Swedish upholstery industry and to make a suitable complement to the Carl Malmsten upholstery collection.The Swedish furniture industry employs about 20 000 people in 815 companies. Totally the branch had a turnover of 17,5 billion Swedish krona in the year 2000. Of these 815 companies most of them are small family driven companies with low-tech industry. 10 % of the 815 companies stand for 60% of the production. These are large-scale companies and have a hi-tech industry, even compared with other types of industries.

VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hÀlsa. VÄldet Àr till stor del ett problem som Àr dolt för omgivningen. Kvinnorna berÀttar inte om sin situation pÄ grund av bland annat skuld- och skamkÀnslor och av rÀdsla för mÀnnen. HÀlso- och sjukvÄrden har en nyckelroll i arbetet med att upptÀcka och behandla vÄldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna fÄ en adekvat vÄrd Àr det Àr viktigt att vÄldet uppmÀrksammas som bakomliggande orsak till ohÀlsan.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hÀmtade frÄn den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehÄll och de kvalifikationer som efterfrÄgas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemÄl analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen pÄ tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart Àr en lÀsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör efterstrÀva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 Àr en vÀlutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, sjÀlvgÄende, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebÀrgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjÀlpbehov frÄn sin omgivning och att som förÀlder fÄ ett barn med denna diagnosinnebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaförÀldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstÄnd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, dÀr sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika omrÄden: outtaladansvarsfördelning, att kÀnna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de förÀldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bÀr en tung börda som Àrrelaterad till barnets problem och svÄrighetsgrad.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka miljömedvetandet hos invandrare i Sverige frĂ„n lĂ€nder utanför Europa. Även deras tankar och kĂ€nslor kring kĂ€llsortering, och deras egna vanor kring miljö. Fokus ligger pĂ„ stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartĂ€tt omrĂ„de dĂ€r sopsortering fungerar dĂ„ligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring kĂ€llsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrĂ„gor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpĂ„verkan?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod dĂ€r vi intervjuade fyra personer med utlĂ€ndskhĂ€rkomst.

Uppsatsen tar en utgÄngspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn pÄ information som centralt i det demokratiska samhÀllet. Politisk PR (spin) problematiseras utifrÄn detta och en rad krav pÄ journalistiken sÀtts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebÀr. InnehÄllsanalys utförs pÄ svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace Àr metakommunicerad..

Detta examensarbete avslutar tvÄ Ärs studier pÄ yrkeslÀrarutbildningen. Som blivande yrkeslÀrare har jag valt att blicka in i kommande förÀndringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 trÀder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förÀndringar. Efter avslutad utbildning pÄ yrkesprogrammen kommer eleverna att fÄ en yrkesexamen och ett uttryckt önskemÄl i arbetet inför reformen Àr att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anstÀllningsbarhet.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl styrdokumenten i Gy2011 stÀmmer överens med arbetsgivarnas krav pÄ blivande administratörer för att bli anstÀllningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur vÀl stÀmmer skolans krav pÄ kunskaper överens med arbetslivets krav pÄ kunskaper?Min undersökning avgrÀnsar sig till yrkesutgÄngarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service pÄ Handels- och administrationsprogrammet samt avgrÀnsar sig till tre lÀn i södra Sverige.Med en jÀmförande dokumentanalysmetod studerar jag lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmÄlen för Handels- och administrationsprogrammet, Àmnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrÄn gjorda avgrÀnsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten stÀller mer krav pÄ generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav pÄ kunskaper.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom Àr den verklighet som Àldre personer lever i, dÄ bekymmer angÄende glömska Àr gemensamt bland Àldre. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som lÄg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: SvÄrighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrÀmmande frÀmmande inre vÀrld som prÀglas av tomhet, Glida ivÀg frÄn vÀrlden och fÄ hjÀlp med att bevara sjÀlvkÀnslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men strÀva efter att upprÀtthÄlla fasaden samt Fokusera pÄ det goda i livet och utveckla kÀmparanda. DÄ personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och frÀmmande för dem.