Reumatoid artrit Àr en sjukdom som drabbar kvinnor tre gÄnger oftare Àn mÀn. Det Àr fortfarande oklart vad som orsakar sjukdomen, men det Àr en form av autoimmun sjukdom. RA medför mycket lidande för kvinnorna och pÄverkar stora delar av deras liv. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med RA. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med andnöd hos personer med luftvÀgssjukdomar. Studien baseras pÄ tio internationellt publicerade kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begrÀnsad: att döden blir ett faktum: att andnöd ger upphov till kÀnsloutbrott: att vilja ha nÄgon nÀra samt att kunna hantera och ta ansvar för sin andnöd. Det framkom att personer med luftvÀgssjukdomar uttryckte svÄrigheter att hantera sin andnöd genom att inte kunna göra vardagliga sysslor sÄ som ta pÄ sig klÀder, diska och fysiska aktiviteter.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av intervjuer fÄ en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har pÄverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, sÄsom skoltiden, livet före diagnosen, att berÀtta, arbetsliv, pÄverkan pÄ val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts Àr mycket utförlig och strÀcker sig över ett stort fÀlt och den tidigare forskningen som har anvÀnts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. DÀremot har denna forskning angrÀnsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig pÄ unga vuxna det vill sÀga individer mellan 20-35 Är. De individer som har avslutat sin skolgÄng och ska ge sig ut i arbetslivet och det Àr dem som Àr i fokus i denna studie.Ur informanternas berÀttelser gÄr det att urskilja att deras identitetsskapande har pÄverkats av att ha fÄtt diagnosen och fortfarande pÄverkas av att ha diagnosen, genom att se pÄ exempelvis att informanternas syn pÄ sig sjÀlva har Àndrats.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ en chef vid en solitÀr bataljon jÀmfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav pÄ krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgÄtt frÄn den svenska modellen pÄ ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som stÀlls, och om det Àr nÄgon skillnad pÄ krav mellan en solitÀr bataljonschef och en nÀra högre chef, bÄde geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstÄnd stÀller andra krav pÄ bataljonschefens mÄngsidighet. Att vara ensam pÄ en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och ÄtgÀrder för att skapa sammanhÄllning fÄr större betydelse. Chefens för-mÄga att kunna hantera media fÄr Àven det större betydelse.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Syftet med denna uppsats har varit att studera pÄ vilket sÀtt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel pÄ en generell trend inom samhÀllsplaneringen. Denna trend handlar om att anvÀnda sig av varumÀrken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera pÄ en global marknad. Uppsatsens fallstudieomrÄde Àr stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnÄ ett varumÀrke som en ?Art and Design City?. Metoden Àr baserad pÄ personliga intervjuer, guidning, förelÀsningar, planeringsdokument och litteratur.

Kronisk sjukdom Àr ett stort begrepp och innefattar mÄnga olika sjukdomar som pÄver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att fÄ en fördjupad förstÄelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehÄllsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstÄ ger hopp om att finna mening i det förÀndrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjÀlp för att orka kÀmpa samt att bli bemött med respekt nÀr kroppen smÀrtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kÀmpande för att orka.

LÄngvarig smÀrta Àe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med lÄngvarig smÀrta innebÀr begrÀnsningar för kvinnor som lever med smÀrtan och den pÄverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan Ären 2000 och 2006. Artiklarna Àr analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förÀndras,Att tvingas kompromissa och förÀndra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Multiple Skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS Àr mellan 20-40 Är och majoriteten Àr kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS Àr fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

BAKGRUND: Bröstcancer Àr allmÀnt kÀnt i samhÀllet, men fÄ kÀnner till den Àrftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vÄrdpersonal pÄvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.SYFTE: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Àrftligt ökad risk för bröstcancer.METOD: En kvalitativ litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.RESULTAT: Kvinnorna som lever med Àrftligt ökad risk för bröstcancer lever med en stÀndig oro och osÀkerhet. Varje kvinna Àr unik och hennes erfarenheter Àr dÀrav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstÄende ÀmnesomrÄdena Àr oro och osÀkerhet samt svÄrighet att hantera hotet.DISKUSSION: Kvinnorna med Àrftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen.

SamhÀllsförÀndringar som globalisering och teknisk utveckling har förÀndrat arbetslivet vilket gjort att förutsÀttningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förÀndrats. Syftet med denna studie var att ur ett Äldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll pÄ mental ohÀlsa men Àven modererande effekter av kontroll pÄ sambandet mellan krav och mental ohÀlsa. En enkÀt skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att mÄloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohÀlsa fÄr bÄde yngre och Àldre medan otydlighet kring nÀr arbetsuppgiften Àr avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt pÄ sambandet mellan mÄloklarhet och mental ohÀlsa.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk sjukdom som kan pÄverka hela mÀnniskan och dess omgivning. Sjuksköterskans förstÄelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvÄrdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svÄrt och attityder till sjukdomen kan pÄverka egenvÄrden. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie bygger pÄ empiriska studier.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung Älder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte fÄr adekvat vÄrd. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehÄllande fem berÀttelser analyserades utifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Martinsens teori anvÀndes som teoretisk referensram, dÀr hon belyser vikten av gemenskap mellan mÀnniskor samt tryggheten i miljön.

ALS stÄr för Amyotrofisk lateralskleros. Det Àr en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner pÄverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever mÄnga kÀnslor under sin sjukdomstid. OmvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson Àr den teoretiska referensramen i studien.