SAMMANFATTNINGBakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kännetecknas av andningssvårigheter på grund av obstruktion i luftvägarna. Den dominerade orsaken till utvecklandet av sjukdomen är tobaksrökning. Sjukdomen är obotlig och antal fall som insjuknar ökar i Sverige. År 2020 beräknas KOL vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.Metod: Forskningsmetoden var en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Reumatoid artrit är en sjukdom som drabbar kvinnor tre gånger oftare än män. Det är fortfarande oklart vad som orsakar sjukdomen, men det är en form av autoimmun sjukdom. RA medför mycket lidande för kvinnorna och påverkar stora delar av deras liv. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med RA. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med andnöd hos personer med luftvägssjukdomar. Studien baseras på tio internationellt publicerade kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad: att döden blir ett faktum: att andnöd ger upphov till känsloutbrott: att vilja ha någon nära samt att kunna hantera och ta ansvar för sin andnöd. Det framkom att personer med luftvägssjukdomar uttryckte svårigheter att hantera sin andnöd genom att inte kunna göra vardagliga sysslor så som ta på sig kläder, diska och fysiska aktiviteter.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Kronisk sjukdom är ett stort begrepp och innefattar många olika sjukdomar som påver-kar hela personens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvin-nors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. För att få en fördjupad förståelse stu-derades 58 vetenskapliga artiklar var av 13 analyserades enligt kvalitativ innehållsana-lys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att kunna förstå ger hopp om att finna mening i det förändrade livet, att vara tvungen att planera sin tid och be om hjälp för att orka kämpa samt att bli bemött med respekt när kroppen smärtar. Resultatet visade att kvinnor med kronisk sjukdom upplevde sitt liv som ett dagligt kämpande för att orka.

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ?Art and Design City?. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas inom kommunal ?ldreomsorg samt vilken betydelse organisatoriska f?ruts?ttningar har f?r deras m?jligheter att ut?va chefsuppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger p? intervjuer med ?tta f?rsta linjens chefer inom kommunal ?ldreomsorg i V?stsverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS är mellan 20-40 år och majoriteten är kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS är fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier.