Denna uppsats handlar om att skapa sig en förstÄelse för ÀmnesomrÄde arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien Àr att skapa kÀnnedom och fÄ förstÄelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsstÀllelse respektive vantrivsel bland vÄrdbitrÀden. För att uppfylla syftets mÄl har en kvalitativ metod anvÀnts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillÀmpades Herzbergs tvÄfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att kÀnna tillfredsstÀllelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel pÄ jobbet.Undersökningen visade att det som vÄrdbitrÀde upplever som mest viktigt för att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse Àr att ha ett meningsfullt arbete, fÄ uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rÀttvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var frÀmst lönen, arbetsförhÄllandena och organisationens politik och administration..

I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

Vad som motiverar individer i arbetet har lÀnge diskuterats och engagerat mÄnga inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstÀmmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frÄgor och har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis pÄ tio faktorer  som pÄverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med mÀnniskor, variation, meningsfullhet, vÀrderingar, bidra, mÄl, resultat samt lön.

Antalet mÀnniskor med diabetes i vÀrlden ökar, vilket anses bero pÄ den ökadebefolkningsmÀngden, att befolkningen blir Àldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och Àr överviktiga. Diabetes typ 2 Àr den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och Àr kopplad till vÄr livsstil. DÀrför Àr kost och motion grundlÀggande ibehandlingen. Det Àr ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte fÄr tillrÀckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som Àr av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta lÀsutvecklingen. SÀrskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnÄ lÀsutveckling hos eleven. Syftet Àr att upptÀcka de faktorer som Àr avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare Är med lÀsutvecklingen. Det Àr pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vÄrt arbete. VÄrt mÄl Àr att skapa en sÄ komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta lÀsutvecklingen i skolan.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebÀr att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förÀndras. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vÄrdas inom en öppenvÄrd. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ fyra faktorer som kan pÄverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.

CSR, Corporate Social Responsibility, har kommit att bli ett allt viktigare fenomen i dagens samhÀlle. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera bakomliggande faktorer som pÄverkar vilka incitamenten Àr för CSR inom norsk fiskodlingsindustri.Uppsatsen utfördes i form av en kvalitativ flerfallsstudie dÀr vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem norska fiskodlingsföretag. Empirin visade att det finns stora skillnader i företagens syn pÄ CSR beroende pÄ storlek. Ekonomi visade sig vara det starkaste incitamentet för CSR, dock fanns undantag dÀr Àven idealistiska incitament visade sig vara av betydelse.I analysen kunde tydliga kopplingar göras mellan empirin och bÄde intressentteorin och Carroll?s pyramid.

Denna studie bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger frĂ„n tvĂ„ kommuner i Östergötlands lĂ€n. En totalundersökning har gjorts vilket innebĂ€r att samtliga pedagoger i kommunerna ingĂ„r. Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar grundskolepedagogers benĂ€genhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmĂ€lningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjĂ€nstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet dĂ€rtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i pedagogernas instĂ€llning till socialtjĂ€nsten samt benĂ€genhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjĂ€nst eller inte.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.