Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Vi har valt att undersöka hur utvalda lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Syftet med vårt arbete är framför allt att vi vill visa utvecklande och bra undervisningsmöjligheter. För att på bästa sätt se detta har vi valt en kvalitativ studie hos tre lärare med både intervjuer och observationer i deras dagliga arbete. Studien har bedrivits på en grundskola i sydvästra Skåne inom ämnet samhällskunskap. Vi har kommit fram till att lärarna främst hade föredragit mindre klasser och grupper för att på så sätt kunna nå samtliga lite mer.

Detta är en studie av hur två klasser från grundskolans år 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lärande i musikundervisningen. Klasserna får olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen är att studera hur tankeskrivande kan användas som redskap för lärande och att få en inblick i hur eleverna ser på de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig eller inte lär sig.I studien används kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehåll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehållet som rör elevernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför de lär sig (kvalitativt analyserade).Resultatet visar att tankeskrivande kan användas som ett redskap för lärande i musikundervisningen. Eleverna i båda klasserna tycker att det är viktigt att lärandet är roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt.

Syftet med föreliggande uppsats är att förstå hur läroböcker och gymnasieelever behandlar frågan om genus och etnicitet i svenska grammatiska exempelmeningar. Undersökningen består av två delar: En läroboksundersökning och en elevundersökning. De grammatiska exempelmeningarna i fyra läroböcker studeras utifrån ett genus- och etnicitetsperspektiv och jämförs därefter med grammatiska exempelmeningar som skapats av elever i två gymnasieklasser. Elevernas egna tankar om grammatikexemplen speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Resultatet visar på en mycket ojämn fördelning mellan manliga och kvinnliga subjekt i läroböckernas exempelmeningar, medan de grammatiska exempelmeningarna som eleverna själva skapade visade på viss variation när det gällde genus hos flickorna i båda klasser.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Inom Radiostyrd Bilsport tävlas det med ett antal olika klasser som drivs av 2-taktsförbränningsmotorer. Dessa blir mycket varma och måste kylas av. Det sker med hjälp av enkylfläns som är monterad ovanpå förbränningsrummet, och som kyls av fartvinden.HP Hobbyprodukter har frågat oss om vi kan hjälpa dem att ta fram en egen kylfläns åt dem.Eftersom det ofta förekommer ovarsam behandling i tävlingssammanhang, är det ett krav attkylflänsens ska tåla detta. Den måste även avleda värme från förbränningsrummet, motorblocketoch övriga motorkomponenter effektivt. Ett önskemål är att kylflänsen ska ha ett unikt utseende,så att den är lätt att känna igen ute på banan.Arbetet har inriktat sig på prototypnivå.

Följande arbete bygger på en enkätundersökning som riktade sig till föräldrar på fyra förskoleavdelningar samt till föräldrar till tre stycken klasser i årskurs ett. Syftet med undersökningen var att se hur kontakten med hemmen skedde i de olika verksamheterna och vilka skillnader som eventuellt fanns.Resultatet av studien har gett fördjupad insikt om vilket förhållningssätt lärare bör förhålla sig till i kontakten mellan föräldrar och förskola/skola och hur den relationen sker. Ett av de mest intressanta resultaten som framkom av enkäten var bland annat efterfrågan om personlig kontakt med pedagogen vilket kräver att pedagogen har en socialkompetens, såväl i förskolan som i skolan.Studien skall ses som en hjälp, upplysning för personal som arbetar inom förskolan/skolan samt andra berörda inom barnomsorg och förvaltning. Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen, där föräldrarna var respondenter, har en tydligare bild framkommit över vilket förhållningssätt och vilka kunskaper lärare behöver besitta. Detta baserat på frågornas syfte som var att se vad hemmen upplevde som viktigast i arbetet med förskolan/skolans personal..

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Syftet är att undersöka om ett fokus på kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers måluppfyllelse. Veckouppgiften är ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gärna med hjälp av någon vuxen eller annan person som hjälp. Veckouppgiften lämnas in och bedöms av läraren mot förmågorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.