Specialarbete, 15 högskolepoängSV 1301, svenska språket, fördjupningskursVT 2011Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Hans Landqvist.

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp.Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista.Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers? personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur användandet av barnlitteratur kan gå till i förskolans planerade aktiviteter för att främja barns empati. Utifrån att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn får tillgång till är det också intressant att undersöka vilka böcker förskollärare väljer att använda samt varför.Frågeställningar De frågeställningar studien utgår ifrån är hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att främja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgår från den kvalitativa metoden intervju där fyra förskollärare från två förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollärarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollärarna i studien ofta använder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det är på förskolorna också vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt målningar barn gör i relation till böcker.

In this exam paper, a text analysis has been conducted in the context of ethnicity, examining the most popular library books borrowed by children between the ages of 9-12 years old. The bookshave been selected at two different libraries, located in two different socioeconomic areas. The aim is to examine whether ethnicity plays a role in the choice and content of literature in the two areas. The analysis takes into account class, sex and gender, all of which combine in the context of ethnicity. The framework within which I have based my questions are; In the context of ethnicity, is there a difference in the content of the most borrowed children's books at the two libraries located in areas of diverse socioeconomic background, is the choice of literature affected by the area in which library visitors live and is the content of the most borrowed books specific to what children is each particular area can identify with ? Having analysed the most popular books at both libraries, it has been concluded that there are differences in the two areas when it comes to children's choice of literature.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger.

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton..

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

The purpose of this study is to find out what preschool teachers think about antisocial children's literature. Based on five qualitative interviews with teachers at a preschool that works with a standard critical approach. In order to fulfill my purpose with this study, I focused on how these teachers felt that it was important to use the standard critical children's literature in preschool. I wanted to find out what the teachers' thoughts were on the concept of standard critical children's literature and how and whether they use it in their daily activities. When I analyzed the results of my interviews I used the queer theories that include standard critical pedagogy and literature in preschool.