The aim of this study is to investigate how a number of fathers read and what their perceptions of both their own readingand the reading they experience with their child/children look like. I also want to investigate their thoughts about the importance of reading to children. The study is based upon qualitative interviewswith four fathers who are active readers and have children between 3-6 years of age. The analysis does not offer any generalizations. As a conceptual framework for this study, I used Sten Furhammar?s categories of different types of reading to find out what fathers reading habits look like and what they wish to obtain.

Barn har oftast under sin uppvÀxt kommit i kontakt med sagor och berÀttelser dÄ det oftast finns böcker i hemmen och pÄ förskolan. Under vÄra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fÄtt uppleva att barnlitteratur inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning som vi hade förvÀntat oss. Vi tycker det Àr synd att pedagogerna inte anvÀnder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att lÀsa mer dÄ böckerna kan stimulera barnens utveckling, bÄde sprÄkligt och matematiskt. DÀrför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berÀttelser kan anvÀndas i ett lÀrandesyfte med fokus pÄ matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sagor och berÀttelser i ett undervisningssyfte. VÄr studie Àr en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

The purpose of this bachelor thesis is to gain insight into the attitudes of childrenÂŽslibrarian towards the position of the printed Children?s book in today?s medialandscape. The reason for our interest is our belief that librarian?s attitudes to newmedia and their work practice have an effect on how children perceive books andreading. The study is built on qualitative interviews among four children?s librarians.Our theoretical framework stems from a variety of researchers within the fields ofpedagogy and media studies such as David Buckingham, Sonia Livingstone, NeilPostman, Ylva Ellneby and Margaret Mackey.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger pĂ„ tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att fĂ„ en insyn i hur pedagoger tĂ€nker kring frĂ„gan, om de anvĂ€nder sig av nĂ„gon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna Ă€r lĂ„g. Man ser sig som öppen nĂ€r det gĂ€ller mĂ€nniskor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med omrĂ„det nĂ€r man inte har nĂ„got barn som har samkönade förĂ€ldrar. Vad gĂ€ller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig pĂ„ böcker som bryter mot normer, och endast ett fĂ„tal har kommit ut pĂ„ nĂ„got större, mer allmĂ€nt, förlag.       Slutsatsen Ă€r att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska fĂ„ en förstĂ„else för vad heteronormen innebĂ€r, och varför man bör arbeta med det tidigt, dĂ„ den saknas i bĂ„de lĂ€rarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

This Master?s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children?s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children?s books.

Syftet med examensarbetet Àr frÀmst att undersöka hur genus framstÀlls i barnlitteratur samt fokusera pÄ bibliotekariens roll i samband med utlÄning av barnböcker till förskolan och vÄrdnadshavare. Som förskollÀrare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort anvÀndningsomrÄde och de flesta böcker lÄnas via biblioteket. DÀrför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det Àr vÄr skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman FaircloughÂŽs critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet Àr att studera och jÀmföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i sÄ fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrÄgestÀllningarna. De studerade böckerna av Beskow Àr skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström Àr skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns mÄnga skillnader pÄ hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som Àr tydliga i Beskows böcker inte Àr lika framtrÀdande i Bergströmsböcker. BÄde text och bild som undersöktes och jÀmfördes kan Àven visa skillnader pÄ hurkönsstereotyper inte Àr lika förekommande i Bergström..

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn anvÀnder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur förÀldrar och pedagoger vÀrderar barnboken samt om dessa vÀrderingar Äterspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förvÀntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens stÀllning och anvÀndandet av den sÄg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjÀlp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens anvÀndande genomfördes pÄ förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkÀter delades ut till barnens förÀldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.

The purpose of our master thesis was to investigate how a multicultural society is reflected in childrens books picture books, books for children and young people, published in 2002. We found this issue interesting since children of today experience a change in society, where people of many ethnicities, cultures and religions live together to a greater extent than before. Since children in their everyday life are exposed to these different cultures, we think they also should be exposed to them in the books they read. In order to enhance an understanding of why such books are important to children, especially immigrant children, we have in our thesis included a passage with childrens linguistic development, identification and stereotypes. Other passages concern libraries and their roles in a multicultural society.

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

The purpose with this qualitative text analysis was to study how the sex roles of children are presented in children's books published in 2004 in comparison with children's books published 1972-74. The focus was to find patterns and differences. The study embraces eight books intended for children aged 5-9.The main results of the study showed that the girls were described to have a greater bent to take care, while the boys in general were more aimed to perform and achieve. In both today's and the books from the 70ÂŽs, the boys were described as aggressive and independent and the girls were often looked upon as princesses by fathers and boys. Violent rowdy behaviour was the essential thing among boys in especially the books from the 70ÂŽs.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown.