Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare.

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden.

Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och är till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ägarlägenhet. Trots boendeformens etablering så uppkommer förvaltningsrelaterade problem då och då, vilket har lett till lagreformer med jämna mellanrum i landet. Den svenska ägarlägenheten är relativt ny på marknaden, och kan således använda sig utav andra länders erfarenheter av förvaltning när den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrätten är en boendeform som liknar ägarlägenheten, med en förening som har mycket av makten vad gäller förvaltning. Genom att även studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrågor täckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den ännu nya svenska ägarlägenheten.Vartannat år hålls en konferens i Australien som berör landets ägarlägenheter och dess förvaltning, där professionella kommer samman och diskuterar aktuella frågor och ämnen.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.

Företagsskandaler som inträffat under de senaste decennierna har påverkat marknadens och aktieägares efterfrågan på en förbättrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket är nära relaterat bolagsstyrning. En välfungerande intern kontroll är viktig för att undvika att aktieägarnas intressen försummas och för att i allmänhetens ögon stärka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en påverkan på effektiviteten på företagets bolagsstyrning.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.

Med tanke på den senare tidens debatt om klimathot och finanskris kan vi idag se en allt större efterfrågan av hållbar utveckling och etiskt försvarbara investeringar, tillsammans med ett ökat tryck på företagsledningar och styrelser för ett ansvarsfullt företagande. Faktum kvarstår dock att ekonomisk tillväxt måste främjas. Detta kan inte, varken i dagsläget eller i framtiden, stå som två separata utmaningar utan måste integreras i varandra. Riskkapital är en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och därför vilar ett tungt ansvar på riskkapitalinvesterares axlar att anta denna utmaning.Denna uppsats utreder i vilken utsträckning svenska riskkapitalbolag implementerar frågor om hållbar utveckling och etiska investeringar i sin verksamhet, så kallade ESG- frågor. Genom att utföra en innehållsanalys av alla registrerade medlemmar på Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, som vid den tidpunkten var 125 st., har vi poängsatt och jämfört olika typer av riskkapitalbolag för att se i vilken utsträckning de faktiskt arbetar med den här typen av frågor.

Företagsuppköp är en vanlig företeelse på aktiemarknaden och sker ofta då en budgivare tror att ett målbolag har en outnyttjad värdemaximeringspotential, exempelvis pga. att den nuvarande ledningen inte utnyttjar bolagets resurser optimalt.Av denna anledning finns det ofta skäl för ett målbolags ledning att anta att de kommer att bytas ut om ett uppköp går igenom varför de får incitament att motarbeta budet. Budet kommer härvid att definieras som ett fientligt bud och de åtgärder som vidtas för att förhindra budets genomförande kallas för försvarsåtgärder.Man kan här genast se att en intressekonflikt aktualiseras. Målbolagets aktieägare har ett intresse av att få så hög avkastning om möjligt på den investering som de gjort i bolaget, ett attraktivt bud kan härvid vara av stort intresse. Målbolagets ledning, å andra sidan, kan ofta räkna med att bli avsatt vid ett lyckat uppköp och kan därför ha anledning att motarbeta även ett för aktieägarna gynnsamt bud.Mot bakgrund av denna intressekonflikt har två skilda system för reglering kring försvarsåtgärder utvecklats.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.