Syftet med studien var att undersöka om anstÀlldas arbetsmotivation var beroende av hur mÄnga timmar de reste i tjÀnsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjÀlp av tvÄ grupper anstÀllda inom det statliga bolaget Vattenfall. MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mÀter arbetsmotivation i tre grundlÀggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de tvÄ grupperna, dÀr de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre Àn i gruppen som reser lite.

Uppsatsen syftar till att söka svaren pÄ frÄgor om vilka maskuliniteter som uppstÄr i Jan FridegÄrds ursprungliga trilogi om Lars HÄrd samt hur dessa maskuliniteter uppstÄr, varierar och upprÀtthÄlls. Undersökningen utgÄr frÄn teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara bÄde genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare pÄ ett forskningslÀge om manlighet i litteraturen som frÀmst kan karaktÀriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen Ànnu Àr förhÄllandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstÄr i Lars HÄrds relationer till kvinnor, till andra mÀn och till samhÀllets institutioner.I Lars HÄrds relationer till kvinnor söker han frÀmst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; nÄgot som i allt vÀsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra mÀn visar sig en maskulinitet prÀglad av distansering frÄn familjen och de plikter som dÀrmed associeras. Denna maskulinitet uppstÄr frÀmst i grupper av mÀn; grupper som Àven prÀglas av hierarkier och dominans av andra mÀn.

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljÀra förbands förmÄgor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmÄgor. Detta stÀller höga krav pÄ en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som stÀlls pÄ specialförbanden. Trots detta Àr det lite forskat inom detta omrÄde.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet Àr femton kriterier som Àr av vikt för en materielförsörjningsorganisation.

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Vid möteshantering anvÀnds mÄnga olika groupware, nÄgra av de groupware som anvÀnds Àr intranÀt och e-post. NÄgot som blir allt vanligare Àr att integrerade intranÀt och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) anvÀnds vid möteshantering. Det behövs fler jÀmförelser om hur anvÀndbara olika informationssystem Àr vid möteshantering. Den hÀr studien syftar till att jÀmföra hur anvÀndbart integrerat intranÀt och e-post Àr jÀmfört med separat intranÀt och e-post vid möteshantering. För att besvara frÄgan sÄ har groupware walkhtrough och enkÀter anvÀnts.

Detta arbete handlar om noise och hur det pÄverkar mÀnniskans arbetsminne. Den litterÀra bakgrunden presenterar vad noise Àr, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över minne och arbetsminnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde pÄverka förmÄgan att tillgodogöra sig visuell information mer Àn vad vitt brus gjorde. För att fÄ ett svar pÄ frÄgan skapades tvÄ versioner av ett enkelt spelmoment dÀr testpersonerna, indelade i tvÄ grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. TvÄ prototyper har skapats dÀr den ena haft stöd för tidigare nÀmnda designmönster och den andra inte. Dessa testades pÄ tvÄ grupper om fem personer som Ätergav sina upplevelser genom ett frÄgeformulÀr. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Denna studie har undersökt hur en spelares spelupplevelse pÄverkas av tillgÄngen eller frÄnvaron av diskreta navigationshjÀlpmedel i en stor, öppen, virtuell 3D-vÀrld. För att undersöka detta har en spelmodifikation skapats till spelet The Elder Scrolls: Skyrim, som tvÄ grupper av testdeltagare har fÄtt spela med olika tillgÄng till navigationshjÀlpmedel. 8 personer har deltagit i testet och blivit intervjuade angÄende sin upplevda spelupplevelse. Resultatet har dÀrefter analyserats och jÀmförts med hjÀlp av Grounded Theory. Resultatet har varit oklart men tyder inte pÄ att frÄnvaron av diskreta navigationshjÀlpmedel markant förbÀttrade spelupplevelsen.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat vÀlmÄende för den anstÀllde och eventuellt Àven en ökad kÀnsla av sammanhang? Detta Àr utgÄngspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mÀts kvantitativt pÄ tvÄ grupper dÀr Grupp 1 utgjordes av anstÀllda pÄ arbetsplatser dÀr kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anstÀllda pÄ en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat pÄ KASAM formulÀret, utlÀstes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hÀlsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkÀnda uppbyggnaden av fysisk hÀlsa, genom trÀning för förebyggande av sjukdom och ohÀlsa..

Vissa mÀnniskor har mer bestÀmda Äsikter eller radikala övertygelser Àn andra. Den hÀr studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska Àn kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska Àn kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att kÀnslomÀssig instabilitet (N) Àr den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som anvÀnder sig av digital teknik i vardagen pÄ förskolan. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn pÄ en förskola och vid ett senare tillfÀlle intervjuade vi barnen pÄ förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vÄr studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus pÄ digital teknik Resultatet av vÄr studie visade att bÄde leken och anvÀndandet av den digitala tekniken skiljer sig Ät mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

 Internet har utvecklats till att bli den enskilt största kÀllan för information och tjÀnster frÄn myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sÀllan med anvÀndbarhet i fokus. Detta innebÀr en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjÀnster försvÄras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras pÄ Àldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet pÄ grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör ÄtgÀrdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera anvÀndarvÀnliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger nÄgon garanti för att webbsidor blir mer anvÀndarvÀnliga.Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer för att skapa mera anvÀndarvÀnliga webbsidor. .

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

FrÄgor kring kön och sexualitet har satts högre upp pÄ dagordningen i moderna organisationer. Trots det Àr sexualitet en eftersatt forskningsfrÄga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgÄr ifrÄn ifrÄgasÀttandet av synen pÄ heterosexualiteten som naturlig och sjÀlvklar. Normen definierar könen som binÀra motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensÀttandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.