Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning på tre grundskolor årskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien är att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur ämnet utvecklats sedan den senaste läroplanens inträde. Den insamlingsmetod som har använts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gäller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmässiga aspekter.

Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.

OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

SammanfattningSyftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande ? och studieförberedande program, gymnasiet.

Studien undersöker två förskoleklasslärare och deras arbetssätt genom metoderna observationer samt intervjuer. Båda förskoleklasslärarana arbetar på samma skola men i olika förskoleklasser. Observationer samt intervjuer med de verksamma lärarna har ägt rumunder en längre period för att på så vis visa likheter samt skillnader i lärarnas arbetssätt och förhållningssätt gentemot eleverna. Det finns inget rätt eller fel i undervisningsmetoderna eller deras arbetssätt men skillnaderna som kan uppstå kan vara relevanta för elevernas utveckling och lärande. Studien tar hänsyn till två olika teoretiska utgångspunkter som är varandras motsatser inom barns utveckling och miljö.

Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.

Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan.

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade då länge riktats mot polisens händelsestyrda arbetssätt. Det problemorienterade arbetssättet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i världen och så även till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssättet även fäste i Sverige i och med att närpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete är att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhället ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tänka mer långsiktigt än vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser på två olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssättet finns i teorin och i vilken utsträckning det tillämpas i praktiken.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier.