I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

FrÄgan om verkligheten och dess beskaffenhet har lÀnge orsakat stor förbryllning hos mÀnniskan, vilken historiskt sett har försökt förklarats pÄ olika sÀtt. Inte minst genom olika slags gudalÀror. Idag lever vi helt annorlunda Àn vad vi gjorde för exempelvis 1000 Är sedan. Det Àr inte lÀngre gudar som Àr den dominerande verkligheten ? det Àr IT-tekniken.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) anvÀnds i arbetet med ungdomar. I ART trÀnas den unge i att förÀndra sitt aggressiva beteende och sina vÀrderingar och ersÀtta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden Àr multimodal vilket innebÀr att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bÀst resultat. I vÄr undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jÀmfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade pÄ ART trÀningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utÄtagerande Àn tjejer.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur rektorer tolkar ett valt vÀrdegrundsmÄl och varför detolkar det olika. Det mÄl vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgÄ frÄn ett demokratisktförhÄllningssÀtt?. Vi vÀljer att fokusera pÄ organisationsstrukturen och sociala faktorer dÄ vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden pÄ varför mÄlet tolkas olika. Studien Àr enkvalitativ undersökning dÀr vi intervjuar tvÄ olika rektorer och ber dem tolka mÄlet.

Inom emotionssociologin anses kÀnslor utgöra en grundlÀggande drivkraft bakom mÀnskligt beteende -sÄvÀl kÀrleksfull altruism som dysfunktionellt vÄld. I denna studie undersöks vÄld i den nÀra relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv dÀr syftet Àratt belysa, förklara och förstÄ emotioner som drivkraft till vÄld i nÀra relationer. En innehÄllsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med vÄldsutövare i nÀra relationer. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och vÄld dÀr hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till vÄld i nÀra relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmÀnskliga relationer och oförmÄga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för vÄldsamt beteende..

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr mÀnniskors nuvarande konsumtionsmönster inte Àr hÄllbara. Det krÀvs att varje individ tar hÀnsyn till bÄde ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, om en hÄllbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstÄ sig pÄ hushÄllens konsumtionsvanor Àr det bÀsta sÀttet att fokusera pÄ individernas beteende. BÄde livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn Àr omrÄden som ger upphov till stor miljöpÄverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det Àr matspillet som Àr den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushÄllen köper hem slÀngs.

Det har visat sig vara bÀttre att öva in listor med handlingsfraser genom att utföra dem (SPT, subject-performed tasks) Àn genom att bara lÀsa dem (VT, verbal tasks). Vid ett Ätererinringstest visar sig SPT-effekten dÄ försöksdeltagare med SPTs har ett mycket bÀttre minne av materialet Àn försöksdeltagare med VTs. En förklaring till fenomenet Àr att utförandet av handlingsfraserna förser deltagarna med motorinformation. I den hÀr undersökningen testas motorinformationens roll i SPT-effekten pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn traditionell SPT-forskning. Försöksdeltagare fick antingen cykla eller anvÀnda en joystick för att navigera genom en virtuell vÀrld dÀr ord fanns utplacerade.

Datorspelet World of Warcraft har vÀxt nÄgot enormt i popularitet sedan det kom 2004. Idag Àr det den största mötesplatsen pÄ nÀtet med anvÀndare över hela vÀrlden. NÀr vi möter anvÀndare pÄ nÀtet Àr det precis som i verkligheten viktigt för oss att framstÀllas pÄ det sÀtt vi helst vill. Vi spelar en roll och bygger en identitet. Spelet erbjuder en alternativ, virtuell vÀrld Ät oss och det som Àr intressant för mig Àr att se pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar vÄra möjligheter till detta.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman?s Type A-test and Carver?s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.