Sök:

Sökresultat:

3066 Uppsatser om Mänsklig faktor - Sida 16 av 205

FörÀndringar i rektorns arbete

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

Okontrollerbarheten i en interorganisatorisk relation ?En studie av okontrollerbara faktorer i samarbetet mellan Swedbank och sparbankerna

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. NÀr komplexiteten ökar i ett samarbete ökar Àven behovet av koordinering samtidigt som upprÀttande av ett fullstÀndigt samarbetsavtal blir svÄrare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten Àr det dÀrför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet Àr att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillÀmpas för att mildra okontrollerbarheten.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter frÄn tvÄ parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en analysmodell som bygger pÄ en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Boende för andra halvan av livet

Sverige stĂ„r inför en framtid av en kraftigt ökande andel Ă€ldre mĂ€nniskor i samhĂ€llet. År 2060 kommer en fjĂ€rdedel av befolkningen vara 65 Ă„r eller Ă€ldre. Utvecklingen nĂ€r det gĂ€ller Ă€ldre mĂ€nniskors boendesituation gĂ„r mot ett ökat kvarboende dĂ€r vĂ„rd- och omsorg alltmer kommer att ske i det egna hemmet. Redan idag finns inte tillrĂ€ckligt med anpassade bostĂ€der för att möta framtiden, mĂ„nga Ă€ldre bor i opraktiska och otillgĂ€ngliga lĂ€genheter som ger upphov till ett begrĂ€nsat liv - bĂ„de fysiskt och socialt. En förutsĂ€ttning för ett gott liv pĂ„ Ă„lderns höst Ă€r goda bostĂ€der och boendemiljöer.

Outsourcing : en studie i hur mikro- och smÄföretag lÀgger ut ekonomifunktioner 

Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.

Ungas upplevelser kring tillfredsstÀllelse och prestation i arbetet - med fokus pÄ motivations- och hygienfaktorer

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Legalisering eller inte : en kvalitativ intervjustudie om ungdomars attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvÀrld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frÄgestÀllning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 Är pÄ ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det Àr som pÄverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att fÄ en sÄ djup förstÄelse för individernas upplevda livsvÀrld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper.

Det ska va gĂŽtt Ă„ leva : En studie om betydelsen av att delta i en framtidsverkstad

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Walk a mile in my shoes - en studie kring mÄngfald och förÀndring

MÄngfald Àr idag en viktig faktor för mÄnga företag och dess konkurrenskraft. Det finns dÀrmed en önskan och ett stort behov frÄn företagens sida att pÄ ett systematiskt sÀtt kunna hantera mÄngfald sÄ att det blir en varaktig del i organisationens strategi. Problemet som vi ser det Àr att det saknas en praktisk förstÄelse för hur företag systematiskt kan arbeta med mÄngfald. Det som skiljer denna uppsats frÄn tidigare undersökningar Àr att vi ser problematiken kring arbetet med mÄngfald ur ett nytt perspektiv genom att knyta samman tvÄ teoretiska ÀmnesomrÄdena Diversity - och Change Management..

Stödet har aldrig varit sÄ stort som nu: en intervjustudie av mellanchefer inom social omsorg

Mellanchefer inom social omsorgsverksamhet arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för understÀlld personal. Kommunernas allt mer begrÀnsade ekonomiska resurer Àr en faktor som kan skapa svÄrigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nÄ uppsatta mÄl. Arbetet som mellanchef förutsÀtter en förmÄga att kunna hantera och balansera motsÀttningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemÄl och förvÀntningar. Syftet med vÄr studie var att fÄnga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att fÄ en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsÀttningar att utöva ledarskap..

Skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av psykisk ohÀlsa hos dagens ungdomar : i ett förÀnderligt samhÀlle

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Eurokrisen - en faktor mot ökad centralstyrning inom EU

NÀr finanskrisen drabbade vÀrlden 2008 ? 2009 intervenerade mÄnga lÀnder pÄ kapitalmarknaderna. Syftet var att rÀdda inhemska banker och finansiella institutioner frÄn att försÀttas i konkurs. LÀnderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. MÄnga lÀnder förde dessutom en vÀldigt expansiv finanspolitik i syfte att rÀdda inhemska arbetstillfÀllen.

Dom Àr inte som jag - ska jag bli som dom? : Om identitetsskapande i en ny kultur

Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Gör som jag sÀger : sjÀlvkÀnslans relation till lydnad

I dagens sociala samhÀlle Àr maktrelationer prÀglade av individerna som förhÄllandena bestÄr av. Den psykologiska relevansen ligger i att maktutövande inte kan existera utan mÀnniskor som lyder. Situationella aspekter spelar stor roll för olika lydnadsbeteenden men Àven personlighet utgör bidragande faktor. Studien undersökte bassjÀlvkÀnslans (BSE) och den förvÀrvade sjÀlvkÀnslans (ESE) relation till lydnad (OBE). Korrelations- och hierarkisk multipel regressionsanalys genomfördes pÄ data frÄn totalt 144 enkÀtsvar.

Makt: en faktor under kravfÄngst

Detta Àr en uppsats skapad med syftet att öka förstÄelsen för hur systemutvecklare ser sig sjÀlva identifiera och hantera maktförhÄllanden rörande intressenter inom kravfÄngst i systemutvecklingsprojekt, genom kvalitativa intervjuer och med en hermeneutisk stÄndpunkt. MaktförhÄllanden Àr mycket viktiga att övervÀga och ta i beaktande under kravhantering och dessa kan ha vÀldigt lÄngtgÄende effekter för framgÄngen i ett systemutvecklingsprojekt. Systemutvecklare har varierande Äsikter gÀllande i vilken utstrÀckning de skall anvÀnda sin egen maktposition och vissa anvÀnder formella metoder medan andra inte gör det. De senare Àr dock mer sÄrbara inför en situation dÀr maktförhÄllanden som okontrollerade orsakar negativa effekter för projektets framgÄng..

Marknadskommunikation : Sinnesmarknadsföring inom klÀdbutiker beroende pÄ om den Àr riktad mot mÀn eller kvinnor

Genom att tillÀmpa sinnesmarknadsföring i butikens marknadskommunikation sÄ kan konsumenterna bli mottagliga för det budskapet som sÀnds ut till dem. DÀremot Àr det fÄ marknadsförare som idag arbetar aktivt med sinnesmarknadsföring. DetÀr en viktig del i att driva en butik dÄ denna kommunikation kan vara en helt avgörande faktor i hur mÀnniskan upplever butiken och produkterna. Syftet meduppsatsen Àr att analysera hur butikschefer tillsammans med medarbetarna arbetar med sinnesmarknadsföring samt hur konsumenterna pÄverkas av detta. Uppsatsens undersökning kommer att ge svar pÄ hur olika marknadsföringssÀtt skiljer sig beroende pÄ vem den riktar sig mot.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->