Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

AbstractThis thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? How does economic vulnerability effect families with children?What strategies do families adopt under hard economic conditions? What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents? answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera.

Det brott som de flesta personer oroar sig för i största allmänhet är bostadsinbrott och personer oroar sig generellt mindre för att utsättas för cykelstöld än bostadsinbrott. År 2012 utsattes 5.9% av hushållen i Sverige för cykelstöld och 0.9% utsattes för bostadsinbrott. Garofalos modell rädsla för brott användes, där samtliga faktorer undersöktes för att undersöka om det förelåg något samband mellan faktorerna och oron för att utsättas för bostadsinbrott respektive cykelstöld. Syftet med studien var att beskriva och undersöka utsattheten och oron för att utsättas för bostadsinbrott respektive cykelstöld bland studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studiens metod var kvantitativ och datainsamlingsmetoden var en enkät som delades ut bland universitetsstudenter.

Var tionde person som misshandlas utomhus av okänd gärningsman råkar ut för detta vid upprepade tillfällen. Denna rapport belyser upprepad utsatthet för brott utifrån polisanmälningar i Västernorrlands län anmälda under perioden 1 januari 2005 till och med 31 december 2008. Rapporten är en kvantitativ registerstudie. Utav de totalt 2 376 anmälda misshandelsfall så var 453 av dessa anmälningar ett led i upprepat utsatthet för brott. Det innebär att 19 procent av alla anmälningar har en koppling till upprepad viktimisering.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstås vid behandlingen av LVU-ärenden (LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), med fokus på ärenden som grundas på en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar också till att klarlägga hur socialsekreterares föreställningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder är socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.

The aim of this study was to visualize in a pluralistic perspective how mothers of breastfed preschool children experience being treated by preschool teachers. Method: Qualitative interviews with 10 mothers and qualitative content analysis. The mothers experienced breastfeeding was surrounded by slience at preschool. The mothers were met with silence, felt vulnerable and did not want to be subject to criticizm. To the best of our knowledge, this is the first investigation on this subject. .