The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor.Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys.Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp.Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna.

Stroke är den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per år. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv är stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsättning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsättning efter stroke påverkar patienters förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar på patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begränsning av kroppskontroll medför även en förändrad relation till kroppen.

AbstraktBakgrund: Diagnosen borderline (instabil personlighetsstörning) kan orsakas av kronisk stress och utsatthet i barndomen som sedan leder till nedsatta funktioner i form av bristande impulskontroll, overkliga själv-uppfattningar och ökad risk för grava depressioner. Dessa patienter har stora behov av vård samt det krävs professionell personal som har en god erfarenhet av diagnosen samt god attityd gentemot dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet och attityd i omvårdnad av bordelinediagnostiserade patienter samt patientens upplevelse av personalens attityd. Metod: Systematiska litteraturstudier användes genom att söka i databasen Cinahl, PubMed och PsycInfo. I studien användes 12 artiklar samt det gjordes innehållsanalys som ledde till tre teman som presenteras i reslutatet.

Bakgrund:Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor.Metod:Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Bakgrund: Sexuellt utnyttjade kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkas både kort- och långsiktigt av det sexuella övergreppet. Bland annat uppges problematik som ofrivillig barnlöshet, skador i underlivet, samt känslor av utsatthet, hjälplöshet, ångest och skuld. I studier framkommer att endast en mindre andel sexuellt utnyttjade kvinnor söker vård direkt efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser av övergreppet, bearbetningsprocessen och vården. Metod: En allmänt beskrivande litteraturstudie grundad på nio kvalitativa artiklar, som behandlade sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten.

AbstraktBakgrund: För att vårdas inom sluten tvångsvård ska en allvarlig psykisk störning föreligga. Tvångsåtgärder fick endast ske när det förelåg risk för att patienter skadar sig själv eller andra och då skonsamt och med hänsyn till patienten. Tvångsåtgärder väckte starka känslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. Tvångsåtgärders inverkan på patienter över tid var oklar, likaså vad som är tvång och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.