Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistÄnd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig pÄ kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i vÀrlden idag och analyserar kulturbistÄndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjÀrt och att VÀst har kommit lÀngre Àn tredje vÀrlden. FrÄgestÀllningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistÄnd reproducerar moderniseringsteorin.

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .

Syfte: Syften med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbÀttringar. Studien belyser processen utifrÄn tjÀnstemannaperspektivet i tre kommuner i HÀlsingland..

Examensarbetet har bestÄtt i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehÄller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet Àr sÄledes att informera allmÀnheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förstÄelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare Àr Eskilstuna TuristbyrÄ.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnÀrer och undersökningar pÄ Internet sökt information om verken och konstnÀrerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan Àr inte helt fÀrdig att anvÀndas av allmÀnheten.

Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas pÄ sjÀlvstÀndighet, aktivitet och delaktighet i samhÀllet. Brist pÄ social tillhörighet kan leda till social exkludering och sÀmre hÀlsa. Alla individer i samhÀllet har rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och likvÀrdiga levnadsvillkor. Dagens samhÀlle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsÀttningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men ocksÄ orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen fÄr byggnader med kulturhistoriskt vÀrde inte förvanskas, vilket kan försvÄra anpassningar.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga tillgÀngligheten till offentliga verksamheter i en Àldre smÄstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi anvÀnt oss av Àr en observationsstudie i tvÄ delar.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Det har sedan lÄng tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, dÀr den offentliga sektorn har befunnit sig pÄ en lÀgre lönenivÄ. Denna skillnad Àr nÄgot som faller sig naturligt och som medarbetarna har lÀrt sig acceptera. Vad Àr det dÄ som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad Àr det som gör dem motiverade till att stanna kvar nÀr det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. NÀr dÄ grÀnszonen nÄs och de monetÀra medlen inte Àr disponibla kan det dÄ finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en vÀxelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det Àr möjligt att upprÀtthÄlla en tillrÀckligt hög motivation med hjÀlp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.