Sökresultat:
39101 Uppsatser om Människor mellan raderna - Sida 59 av 2607
PROSTITUTION OCH INTERAKTION - En diskursiv studie om kön och makt pÄ en sexsajt.
VÄrt syfte med studien var att har varit att undersöka den rÄdande diskursen pÄ sexsajtforum. Detta för att se vilka processer som pÄgÄr mellan och inom könen.FrÄgestÀllningarna var:? Vilka relationer och diskussioner framtrÀder mellan kvinnorna?? Vilka relationer och diskussioner framtrÀder mellan mÀnnen?? Vilka relationer och diskussioner framtrÀder mellan mÀnnen och kvinnorna?? Vilken typ av maktförhÄllanden framtrÀder nÀr det gÀller inom- och mellankönsliga diskussioner?Metoden vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning, var att observera och samla information i vad som skrevs pÄ ett allmÀnt diskussionsforum pÄ sexsajten Sekreterarakademin. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur inom Àmnet samt för att kunna bearbeta materialet med passande teorier, i detta fall feminism, maskuliniteter och homosocialitet.I vÄr undersökning kom vi fram till att det Àr en stÀndig maktkamp som pÄgÄr mellan de escorter och de mÀn som befann sig pÄ sajten. Escorterna som Àr prostituerade uttrycker med bestÀmdhet att de hÄller fast vid priser och ett rÄdande regelsystem vilket mÀnnen konstant utrycker nedlÄtande Äsikter om och försöker Àndra.
Upplevelse av smÀrta och tandvÄrdsrÀdsla : hos patienter pÄ Högskolan Kristianstads tandvÄrdsklinik
Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvÄrdsrÀdsla och smÀrta hos patienter vid tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och Älder i relation till tandvÄrdsrÀdsla och smÀrta. Studien genomfördes med anvÀndning av enkÀter pÄ patienter som behandlades av tandhygieniststudenter pÄ Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 mÀn och lika mÄnga kvinnor i Äldrarna 21-81 Är. EnkÀten bestod av tvÄ delar.
SIS och Info Ops : varför finns det vissa likheter?
Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.
Svensk sÀkerhetspolitik : en sammanhÀngande politik?
Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.
Komma vid satsgrÀnsen
Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.
Migrering av en webbsida frÄn Joomla! till WordPress.
Denna rapport bygger pÄ examensarbetet för Högskoleexamen i Medieteknik vid UmeÄ Universitet.Examensarbetet har utförts med VK Effekt pÄ uppdrag av VÀsterbottens-Kuriren.Denna rapport kommer att behandla en migrering mellan systemen Joomla! och WordPress.Rapportens syfte Àr att kortfattat berÀtta om vilka valmöjligheter som finns vid en migrering, samtdemonstrera och visa en av vÀgarna som kan tas vid en migrering av en hemsida mellan olika CMS..
Motivation och Attribution : - En jÀmförelse mellan amatör- och elitfotbollsspelare
Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jÀmföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av Älder, prestationsnivÄ och attribuering. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen Ät mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) PÄverkar Älder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkÀt, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptÀcktes mellan amatör och elit pÄ kategorierna Inre Motivation och Amotivation.
Hur pÄverkas relationen mellan krav-kontroll-stöd modellen och personligt initiativ av sjÀlvtillit samt hanteringsstrategier?
Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.
Kopplingar mellan interna prestationsmÀtningar och stÀndig förbÀttring
Kopplingar mellan interna prestationsmÀtningar och stÀndig förbÀttring undersöks genom fallstudie av IKEA Food Service. Uppsatsen genererar fem hypoteser kring Àmnet..
En jÀmförelse mellan tvÄ metoder för mÀtning av modulationsindex
Speech Transmission Index (STI) Àr bÄde en metod för att mÀta taltydlighet
och en skala som beskriver taltydlighet. Metoden presenterades av H.
Steeneken och T. Houtgast 1985 och har dÀrefter fÄtt mÄnga
anvÀndningsomrÄden. STI berÀknas utifrÄn modulationsindex, dÀr
modulationsindex Àr förÀndringen av modulation genom ett system.
En jÀmförelse mellan tvÄ metoder för mÀtning av modulationsindex
Speech Transmission Index (STI) Àr bÄde en metod för att mÀta taltydlighet och en skala som beskriver taltydlighet. Metoden presenterades av H. Steeneken och T. Houtgast 1985 och har dÀrefter fÄtt mÄnga anvÀndningsomrÄden. STI berÀknas utifrÄn modulationsindex, dÀr modulationsindex Àr förÀndringen av modulation genom ett system.
MariehÀllsskolan
MariehÀllsskolan ligger i den nya stadsdelen Annedal pÄ grÀnsen mellan Sundbyberg och Stockholm och Àr en grundskola för 750 elever frÄn förskoleklass till Ärskurs 5. Skolbyggnaden inrymmer Àven ett kulturcentrum som kan hyras ut nÀr det inte anvÀnds. Byggnadens dubbelprogram med ett kulturcentrum som riktar sig utÄt mot stadsrummet, kombinerat med en skolavdelning som vÀnder sig mot en lugn park, gör att byggnaden fÄr tvÄ sidor med olika karaktÀr.Mellan hemvisterna och kulturcentrum finns skolans administration och personalavdelning. Avdelningen för elevvÄrd Àr ocksÄ kopplad till denna del men Àr placerad nÀrmast hemvisterna för att vara mer lÀttillgÀnglig för skolbarnen. LÀnken mellan hemvisterna och kulturcentrum utgörs av en korridor av tegelpelare lÀngs med en glasfasad mot parken, dÀr naturen bjuds in.
En studie i hur man bör analysera organisationskultur vid företagsförvÀrv
Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.
FrÄn naturintresserad till statstjÀnsteman. : En studie över geologyrkets professionalisering i Sverige mellan 1858 och 1914.
Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog Àr i Sverige nÀra knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Är 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgÄng har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anstÀlldes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs nÄgra praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frÄgor kom att ifrÄgasÀttas av vÀrmlÀndska bergsmÀn och den debatten behandlas Àven..
Skillnader kring socialt stöd i ensamarbete och grupparbete och socialt stöd i samband med arbetstillfredsstÀllelse
Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.