Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas.

Under de senare åren har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gäller koppling hjärna ? inlärning. Tidigare ansågs intelligens vara något bestämt och oföränderligt, men nu hävdar neurologerna att människan själv sätter gränsen för sin intelligens. Alla människor har förmågan att förbättra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör främst två väsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla är unika och har olika sätt att inhämta information, dels att det är avgörande om människan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande:?Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad får elever ut av utomhusundervisning??Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den?För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen..

The purpose of this study is to investigate how customers' senses can be influenced by the experience of a visit to a tourist company and how six tourism businesses today utilize this phenomenon. The problem is that the phenomenon of sensory impact is a relatively newly discovered substance and not sufficiently established in the market.This essay is about how six selected tourism businesses use the human?s five senses during a visit by the companies. The information from each company is gathered by interviews that took place at each company with responsible employees. We have also met with experts in different sensory areas to best find out how companies can make best use of sensory experiences to influence their customers.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Studien handlar om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare på en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollärares syn på kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lärande om teknik i förskolan. För att ta reda på det intervjuade jag förskollärare med flera års erfarenhet av teknikarbete. Innehållet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet på förskolan låg till grund för studiens resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta? För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den.

Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en " I Ur och skur" - förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med " I Ur och Skur" pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om "I Ur och Skur" pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre " I Ur och Skur" - förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande.

Inlärning och utveckling kan ske på många olika sätt. Vår unika inlärningsstil handlar om det sätt människan bäst koncentrerar sig på, tar till sig och bearbetar ny och svår information. Lärandesituationen handlar om att ta vara på barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lärare bör vi därför vara uppmärksamma och flexibla för att skapa en bra lärandemiljö och ett bra lärandeklimat för alla barn. Syftet med vår studie var att få en fördjupad förståelse för begreppet inlärningsstilar och undersöka hur förskolelärare uppfattar att de arbetar för att främja individualiseringen i förskolan.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön.

Denna rapport syftar till att belysa på vilka sätt vistelsen på stationärvårdsavdelningen kan påverka katten. Den berör på vilka sätt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan främja eller ha en negativ inverkan på patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel får inte bara ett försämrat fysiskt tillfrisknande från den åkomma som är orsaken till dess vistelse på stallavdelningen utan belastas även mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det är också enklare och säkrare för personalen på stallavdelningen att hantera en katt som känner sig trygg än en som på grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstånd.