Sök:

Sökresultat:

4578 Uppsatser om Människa teknik interaktion - Sida 3 av 306

Sa du teknik? : En undersökning av problem och möjliheter kring teknik för yngre Ärskurser

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

Teknik i förskolan

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans lÀroplan, lpfö 98, har pÄverkat förskollÀrarens förhÄllande till Àmnet teknik. Arbetet har haft fokus pÄ ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som nÄgra förskollÀrare fick arbeta med. Detta arbete utvÀrderderades senare med sÄvÀl enkÀter som intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att förskollÀrarna Ànnu inte har kommit igÄng med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rÀdsla och okunnighet om Àmnet samt brist pÄ förslag till hur Àmnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förstÄelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan..

FörskollÀrares beskrivningar av att arbeta med teknik : Hur synliggörs och vÀcks barnens nyfikenhet av teknik?

Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollÀrare anser att deras kompetens Àr i förhÄllandet till lÀroplanens uppdrag rÀcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i lÀroplanen för förskolan att strÀva mot att varje barn ska utveckla sin förmÄga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehÄller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte Àr medvetna om att det Àr teknik de arbetar med samt att de tolkar Àmnet teknik som större projekt i stÀllet för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men Àven att teknik som Àmne inte Àr förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna kÀnner att de har tillrÀcklig kunskap men att de ÀndÄ vill ha fortbildning, tips och förslag pÄ hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

Muntlig interaktion pÄ tyska ur ett "hÀr och nu"-perspektiv

VÄrt arbete syftar till att fÄ större vetskap om hur sprÄkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen pÄ mÄlsprÄket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien Àven kallat för ?hÀr och nu?-interaktion. För att fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av relevant litteratur. UtifrÄn den undervisning som studerats har vi kunnat faststÀlla att interaktion pÄ mÄlsprÄket ur ett ?hÀr och nu?-perspektiv bÄde frÄn lÀrares och frÄn elevers sida Àr önskvÀrt men samtidigt svÄrt att genomföra och dÀrmed lÀmnas lite utrymme ute pÄ skolorna.

Den verklighetsnÀra koden : En studie hur IT-branschens teknik kan implementeras i gymnasiet

Att synliggöra verkligheten i undervisningen Àr en utmaning. SÀrskilt att fÄ in aktuell teknik in i datorundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Detta eftersom IT-branschen aldrig stÄr still, ny teknik utvecklas stÀndigt och branschen Àr dÀrmed tvungen att hÀnga med i denna utveckling. Hur ska dÄ vi i skolvÀrlden kunna hÀnga med? Vilken teknik anvÀnds ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping anvÀnder inom sektorerna programmering och webbdesign.

LĂ€rares ledarskap : Interaktion och relation

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

Datorer och mobiltelefoner i bilderböcker och verklighet : En narratologisk bilderboksanalys

 Detta Àr en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik sÄ som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik anvÀnds i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sÀtt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika vÀrldar analyseras och diskuteras utifrÄn hur anvÀndandet ser ut i verkligheten i dagens samhÀlle. Materialet bestÄr av Ätta svenska bilderböcker utgivna Är 1998 och senare. .

Push-teknik pÄ webben

Denna rapport behandlar push-teknik, en teknik för att skicka data i realtid inom webbapplikationer.MÄnga gÄnger i dagens mer interaktiva webb kan ett behov finnas av att behandla data pÄ ett alternativt sÀtt. PÄ grund av detta kÀndes det valda Àmnet relevant inom ramen för webbutveckling.Syftet Àr att undersöka hur vida denna teknik skiljer sig mot andra tekniker för att transportera data. För att kunna undersöka push-tekniken har en applikation skapats med hjÀlp av ett ramverk för detta ÀndamÄl. Som ramverk för arbetet valdes APE som innehÄller en komplett lösning för push-teknik pÄ webben.Som underlag för rapporten utvecklades en spelapplikation samt en utvÀrdering av ramverket APE och ett antal prestandatester gjordes..

Teknik - vad och varför? : Vad ska vi lÀra oss i teknik och varför ska vi göra det?

Genom Lpo 94, LĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet som kom 1994, fick teknikĂ€mnet en egen kursplan och egna kunskapsmĂ„l. Det blev en mĂ„lstyrd skola istĂ€llet för en regelstyrd.Idag har vi en ny lĂ€roplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förĂ€ndrats i denna lĂ€roplan och ska passa in i dagens samhĂ€lle.Vad Ă€r det centrala i undervisningen i Ă€mnet? Vad vill eleverna lĂ€ra sig? Vad vill Skolverket att vi ska lĂ€ra eleverna om teknik?Den hĂ€r kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor och ge ökad kunskap om Ă€mnet och om förvĂ€ntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar pĂ„ en positiv instĂ€llning till Ă€mnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan pĂ„verka sina betyg. LĂ€rare i Ă€mnet försöker förmedla nyttan och glĂ€djen med Ă€mnet men har smĂ„ resurser.

Multimodal interaktion ? som stöd för rehabilitering av Parkinsonpatienter

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Mot en ökad förstÄelse för teknikstressens orsaker : Ett distribuerat perspektiv pÄ interaktionen mellan mÀnniska och teknik

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

FörmÄgor och hinder : LÀrares och elevers perspektiv pÄ förutsÀttningarna för goda studieresultat i teknik

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Är tiden rĂ€tt? : En undersökning om utlovade undervisningstimmar jĂ€mfört med faktiska schemalagda timmar inom skolĂ€mnet teknik.

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.

Teknik pÄ webben : ett undervisningsmaterial för förskoleklass

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha anvÀndning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förÀndrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhÄllande till frÄgestÀllningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn pÄ teknik har förÀndrats efter slutfört arbete med övningarna..

Gilla, dela och kommentera - ett sÀtt att stÀrka kundrelationer? : En studie om hur trÀningsverksamheter anvÀnder Facebook

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag pÄ sinFacebooksida arbetar med vÀrde, interaktion och teknik för attstÀrka de sociala banden och dÀrmed relationerna till sina kunder.Metod: Metoden för denna uppsats Àr kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med vÀrde, interaktion och teknikutifrÄn vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre omrÄdenbÄde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stÀrka relationerna men det rÄderdelade Äsikter frÄn de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stÀrkts genom deras nÀrvaro pÄ Facebook..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->