Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna mÄlsÀttning har realiserats eller inte Àr dock inte lika sjÀlvklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundlÀggande arbetsutbudsteori har jag utifrÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har pÄverkats. Mina resultat tyder pÄ att en förÀndring har skett pÄ bÄda dessa marginaler under 2007 jÀmfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt pÄ det totala arbetsutbudet i Sverige..

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella vÀrderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga mÀn reflekterar kring heder, bröders förhÄllande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgÄtt frÄn tre forskningsintervjuer med mÀn uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder Àr en förestÀllning som synliggör bröder med hedersstrukturer. TvÄ efterdiskussioner som följer förestÀllningen har Àven anvÀnts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

VÄrt syfte med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra förskollÀrare tÀnker kring anvÀndningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att frÀmja barns sprÄkutveckling och kommunikation. UtifrÄn detta syfte formulerade vi följande frÄgestÀllningar: ?Hur ser nÄgra förskollÀrare pÄ anvÀndningen av TAKK?? och ?Hur anser nÄgra förskollÀrare att TAKK gynnar sprÄkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt ett resultat som tyder pÄ att TAKK Àr ett extra verktyg och en sprÄkförstÀrkare som vÀcker barns nyfikenhet att utforska sprÄkets mÄngsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK pÄ ett effektivt sÀtt Àr utbildning nödvÀndig för att skapa en grund att utgÄ ifrÄn.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med uppsatsen Àr att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affÀrsrisk och kapitalstruktur, samt för att erhÄlla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affÀrsrisken. Undersökningen utgÄr frÄn en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation dÀr skuldsÀttningsgraden stÀlls i relation till variationen i rÀntabiliteten pÄ totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affÀrsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. UtifrÄn den kvantitativa undersökningen gÄr det att konstatera att inget signifikant samband mellan affÀrsrisken och kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster dÀr skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsÀtter sig den teoretiska utgÄngspunkten.

Syftet med mitt examensarbete Àr att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att anvÀnda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förstÄelse för de tvÄ olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhÀver betydelsen av förstÄelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att lÀsa utvald litteratur och artiklar, Àmnar jag fördjupa min förstÄelse för synen pÄ kunskap och tolka och analysera dagens lÀrandesituationer med den vunna förstÄelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i frÄga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen Àr att progressivismen fokuserar pÄ kunskapens funktion, det vill sÀga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvÀrde.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att fÄ fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okÀnt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka pÄ dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjÀlp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig pÄ halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnÄtt pensionsÄlder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstÄs genom olika bemötanden frÄn fosterfamiljernas sida, hemförhÄllanden, Älder vid tiden för separation frÄn förÀldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska förÀldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen Älder. KoncentrationssvÄrigheter, separationsÄngest, rÀdslor, svÄrigheter att lita pÄ andra och dÄlig sjÀlvkÀnsla Àr nÄgra av följderna men Àven positiva konsekvenser sÄsom anpassningsförmÄga, har nÀmnts i intervjuerna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos personal inom SocialtjÀnsten i Stockholms stad och Stockholms Stadsmission vid val av klienter till projektet Bostad först. Syftet var Àven att se om projektet kan ha pÄverkat synen pÄ hemlösa personer med missbruksproblematik. Studien utgick frÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt som bygger pÄ sex semistrukturerade intervjuer med personal, som arbetar med klientarbete. Det teoretiska perspektiv som valdes för att analysera resultatet var mÀnniskovÄrdande organisationer och Lipskys teori Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar pÄ att personalen uppfattar att missbruksproblematik, psykisk problematik, individuella faktorer och de ökande krav som finns i samhÀllet Àr orsaker till hemlöshet.

Studiens utgÄngspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrÄn ett Tavistockinspirerat förhÄllningssÀtt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primÀr- och tandvÄrdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berÀttelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna sÀger sig uppleva nÄgon kvalitativ förÀndring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förÀndring i sÄ fall bestÄr av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Syfte: Att avgöra om det gÄr att pÄvisa ineffektivitet pÄ OMX Large Cap med ett kortsiktigt tradingfilter, baserat pÄ pris och volym. Ett tradingfilter som genererar överavkastning Àr ett starkt argument mot en effektiv marknad.Metod: Studien görs pÄ perioden 2002-2006. Pris- och volymfilter kombineras för att försöka skapa överavkastning jÀmfört med en B&H-portfölj. Det kombinerade filtrets variabler uppdateras varje dag utifrÄn information frÄn ett antal dagar bakÄt i tiden. Antalet dagar bestÀms med hjÀlp av en kalibreringsperiod 1999-2001.Teoretiska Perspektiv: Huvudteorin i studien Àr Den effektiva marknads-hypotesen i vilken effektivitet hos en marknad definieras.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att Äldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex kvinnor i Äldrarna 63-92 Är. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats dÀr teman som ?accepterat? respektive ?fÀrglös? dÀr fÀrglös innebÀr att förlust av fÀrger pÄ hÄr, ögonbryn och lÀppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi anvÀnt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt anvÀnde sig av för att hantera Äldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förÀndringar som Äldrandet medfört. De försöker aktivt upprÀtthÄlla god hÀlsa genom fysisk aktivitet, val av hÀlsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förÀndrats och sÀtter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare nÀr kroppen var yngre och smidigare.Vi ser ocksÄ i vÄr studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?fÀrglösa? som innebÀr förlust av fÀrger av hÄr, ögonbryn och lÀppar.

Bemötande Àr ett ÀmnesomrÄde som Àr vÀldigt centralt för omsorgen av Àldre. Det Àr en företeelse som sker dÄ vÄrdgivare och vÄrdtagare möter varandra. En viktig aspekt som bör belysas Àr utveckling av bemötande. Att ta reda pÄ hur vÄrdgivaren upplever att den utvecklar sitt bemötande kan belysa pÄ vilka sÀtt ett bemötande kan utvecklas och förbÀttras. Syftet med studien Àr att undersöka vÄrdgivares upplevelse av hur de utvecklar bemötandet och lÀr att bemötandet utgör pÄverkan pÄ vÄrdtagares hÀlsofrÀmjande i omsorgsarbetet.

Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare i en globaliserad vÀrld med stora företag som investerar och agerar i olika lÀnder. En viktig immateriell tillgÄng Àr varumÀrken. För att kunna vÀrdera ett varumÀrkes vÀrde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard Àr att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna vÀrdera varumÀrken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvÀrv.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.