Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lÀrares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som anvÀnts Àr semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ÀmneslÀrare i svenska pÄ högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels pÄ likheter och skillnader i elevernas och lÀrarnas Äsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter, men det visar ocksÄ pÄ nÄgra motsÀgande resultat angÄende elevernas och lÀrarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns en uppgivenhet, men ocksÄ energi och lite ilska hos eleverna nÀr de pratar om sin skoltid.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Att skapa fördelar med lean krÀver en gedigen hÀngivenhet i tillÀmpningen av lean filosofin. Studier har pÄvisat svÄrigheter hos medelstora tillverkningsföretag vid tillÀmpning av lean att skapa synergier mellan hantering av efterfrÄgan och lagerstyrning. En efterfrÄgehantering som skapat ojÀmnt flöde utav produktionsorder som lett till problematik med voluminösa och inkuranta lagernivÄer.Med den problematiken som grund har en fallstudie utförts pÄ ett medelstort tillverkningsföretag. Studien har syftat till att undersöka brister i efterfrÄgehantering, produktionsplanering samt lagerstyrning hos fallföretaget utifrÄn ett lean perspektiv samt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder. Studien har antagit en hermeneutisk utgÄngspunkt med en deduktiv ansats dÀr teori först studerats för att sedermera samla in empiri för jÀmförelse.Resultatet av studien blev förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för fallföretaget som dÄ besvarat frÄgestÀllningarna hur ett tillverkningsföretag kan förbÀttra bÄde sitt interna och externa lagerflöde.

StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till 101 personer.

StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till 101 personer.

SkolmÄltidsmiljön och dess pÄverkan hos högstadieelever - En jÀmförande analys av skolmÄltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta mÀnniskor med olika kulturell bakgrund. Syftet Àr att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhÀllsstrukturer och samhÀllsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien anvÀnder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende pÄ kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivÄ och högsta samhÀllsnivÄ.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Den hÀr uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av nÀr representationen pÄ sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska vÀrlden. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten anvÀndsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som anvÀnds för att beskriva dessa processer kommer frÄnErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen anvÀnds vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet dÀr normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmÀssigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens vÀlbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrÄn Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.