Available as pdf.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ huruvida det finns en problema-tik i undervisningssituationen gÀllande sÀrbegÄvade eller/och begÄvade elever. FÄr de mer begÄvade eleverna tillrÀckligt med utrymme eller om inte, tas det utrymme frÄn dessa till nÄgon annan gruppering i klassrummet enligt lÀraren? Metodologiskt Àr denna studie kvalitativ, litteraturstudie kombinerad med fallstudie. För att förstÄ begreppen inom det valda ÀmnesomrÄdet görs en hermeneutisk litteraturstudie. Genom att sammanföra litteraturstudier med intervjuer med fem lÀrare diskuteras sedan ett framvÀxande resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare uppfattar implementeringen av MI inom SiS-ungdomsvÄrd. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem behandlingspedagoger dÀr alla har erfarenhet av MI som förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att MIs grundutbildning uppfattas som lÀrorik, givande och proffsigt utförd. Men nÀr kunskapen sedan skall införas i det praktiska arbetet skapas problem.

Denna studie har undersökt hur socialsekreterare inom fyra kommuner i mellersta Norrlandupplever tillÀmpningen av barnperspektivet och beaktningen av förÀldraförmÄga vidutredningar gÀllande förÀldrar med missbruksproblematik. Med en hermeneutisk ansats harundersökningen baserats pÄ en kvalitativ metod med inriktning pÄ semistruktureradeintervjuer och en granskning av utredningsmallarna. TvÄ teoretiska begrepp som studiengenomgÄende analyserat utefter Àr barnperspektivet och förÀldraförmÄga. Resultatet avstudien visar att barnperspektivet tas i större beaktning i utredningsförfarandet inomvuxenstöd Àn förÀldraförmÄga, medan barn- och familjeenheten fÄr största ansvaret avförÀldraförmÄga om den bedömts kunna vara bristfÀllig. Detta dÄ socialsekreterarnapoÀngterar att fokus inom vuxenstöd ligger pÄ förÀlderns behov av hjÀlp gÀllande dennesmissbruksproblematik.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Detta examensarbete Àr utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; dÀr enkÀtundersökningar vid tvÄ gymnasieskolor utgör grunden för sjÀlva analysen. Studien har sökt utröna instÀllningar och attityder hos elever och lÀrare pÄ frÄgor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frÄgan Àr huruvida instÀllningen till fusk bland elever och lÀrare Àr avhÀngig yttre faktorer? (Till yttre faktorer rÀknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet anvÀnds enkÀtformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhÄllits, har analyserats och tolkats med utgÄngspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, frÀmst angÄende sprÄket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjÀlp svaren frÄn 98 gymnasieelever i Ärskurs 1-3 vid sÄvÀl praktiska som teorietiska program.

Denna studie ingÄr i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sÀtt att se pÄ elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehÄll och form. Studien utgÄr frÄn ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn pÄ sprÄkande, dÀr Àven barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medsprÄkare. Syftet med studien Àr att studera elevers (Ärskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna Àr relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter frÄn tvÄ olika skrivsituationer i Ärskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats.

Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten frÄn en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi Àr studierna och metoderna dÀr man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att anvÀndas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkÀrna frÄn FÄgelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkÀrnan och med hjÀlp detta fynd i kombination med frÀmst analys av organiskt kol kunde borrkÀrnans stratigrafi korreleras med resultaten frÄn den tidigare studien..

Att vi i Sverige har hög arbetsrelaterad sjukfrÄnvaro har vÀl knappast undgÄtt nÄgon. Detta Àr nÄgot som drabbar inte bara den enskilda individen, utan Àven samhÀllet i stort. SjukfrÄnvarons kostnader har stigit drastiskt de senaste Ären och detta har medfört ökande kostnader för staten. FörsÀkringskassan har satt Är 2008 som mÄl till att halvera sjukfrÄnvaron. Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur ordet/begreppet ohÀlsa anvÀnds i media under en tio Ärs period.

Denna uppsats Àr en narratologisk analys av Stephenie Meyers roman Om jag kunde drömma (utökad version) (2009). Syftet Àr att visa hur Meyer lyckas fÄnga bÄde flickor och pojkar som lÀsare. Vad som framgÄr Àr att Meyer genom sitt val att lÀgga till ett extra kapitel ökar möjligheten att tilltala bÄde flickor och pojkar. Möjligheten för lÀsaren att identifiera sig med den fokaliserade karaktÀren vidgas dÄ kapitel ett ?Första anblicken? ges utifrÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv..

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

En aktuell frÄga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhÄlla sig till att ingÄ i relationer med kunden. Bör företag hÄlla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett lÀngre perspektiv och dÀrmed ocksÄ ha ett mer relationsinriktat fokus? FrÄgan tycks bero pÄ vilken bransch som diskuteras Àven om stora delar av företagsvÀrlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens lÀngd tycks vara en avgörande faktor för framgÄng Àr reklambranschen, vilken vi dÀrför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden vÀrderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjÀnsteleverantören.

I denna studie Àr syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhÄller sig till KBT och ART pÄ tvÄ SiS-institutioner för ungdomar nÀr det gÀller behandlings-integritet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare pÄ tvÄ SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrÄn analysmetoden meningskoncentrering och teorin ?A conceptual framework for implementation fidelity?.