Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Det svenska samhället bygger på demokratiska principer om allas lika rättigheter. I de demokratiska värdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhället. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska människans syn på ett samhälle där alla människor ses som tillgångar till det gemensamma, och där olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera på den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar på tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltså en skola där alla elever ska kunna känna samvaro och deltagande.

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lärandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstås i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen främja elevernas entreprenöriella lärande? När den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmågor under sin studiegång. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhållningssätt: entreprenöriellt lärande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lärande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera källor är överens om att kreativitet är en viktig byggsten för entreprenöriellt lärande.

ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

Fatigue är ett begrepp som har sina rötter från den latinska och franska litteraturen. Ordet som enligt latinsk benämning ?fatigare? har översatts till engelskans fatigue och fått definitionen fysisk och psykisk utmattning. Fatigue är vanligt förekommande hos personer med diagnoser som exempelvis multipel skleros (MS), kronisk njursvikt och olika cancertyper. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue vid cancersjukdom.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärare, lärarstudenter och elevers erfarenheter av samt attityder till faktionstexternas roll i skolan. Detta undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer med fyra verksamma grundskolelärare, två lärarstudenter, som har läst svenska minst två år, och genom en gruppintervju med fem gymnasieelever. En enkät användes i urvalssyfte samt som grund för den följande diskussionen. En inventering av skolbiblioteket samt svenskämnesinstitutionen på den skola där de medverkande lärarna arbetar har även genomförts. Resultatet visar att lärarna och lärarstudenterna anser att faktionstexter är intressanta både innehålls- och formmässigt, men att de används alltför sällan i klassrummet.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar.

I denna studie undersöks hur personer i HR position upplever och arbetar med sin företagskultur, samt huruvida respondenterna anser att de kan styra med hjälp av denna. Tyngdpunkt ligger på respondenternas personliga uppfattning av ämnet vilket i sin tur diskuteras i förhållande till litteraturen. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv metodansats. Urvalet bestod av åtta respondenter från företag inom tjänste-, produktion-, tjänsteproduktion och serviceföretag. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att säkerställa att företagen hade en uttalad företagskultur samt att respondenterna kunde bidra med sin syn på området.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.