Sökresultat:
2768 Uppsatser om Mälaren runt - Sida 11 av 185
TillgÀnglighet för barn med funktionsnedsÀttning i förskolans utomhusmiljö
I denna studie undersöker vi hur förskolegĂ„rdar Ă€r tillgĂ€ngliga för barn med funktionsnedsĂ€ttning utifrĂ„n förskollĂ€rarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser pĂ„ detta. Hur eventuella brister hanteras, sĂ„ att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter pĂ„ förskolegĂ„rden. En central del i denna studie Ă€r tillgĂ€nglighet, som Ă€r en viktig del av förskolans verksamhet. Ăr inte utomhusmiljön tillgĂ€nglig för barn med funktionsnedsĂ€ttning sĂ„ kan de inte vara delaktiga pĂ„ samma villkor. Pedagogerna Ă€r en viktig del att fĂ„ barn med funktionsnedsĂ€ttning delaktiga i aktiviteter pĂ„ förskolegĂ„rden Ă€ven olika hjĂ€lpmedel kan vara till stöd för detta.
Barns erfarenheter av fysisk aktivitet
Inledning: Det finns mÄnga fördelar med fysisk aktivitet. Det Àr bland annat bra för hjÀrta och hjÀrna samt för koncentrations- och inlÀrningsförmÄga. Att frÀmja elevers hÀlsa Àr skolsköterskans huvuduppgift. DÄ det visat sig att skolbarn trots olika insatser blivit alltmer stillasittande och överviktiga mÄste skolsköterskan finna nya vÀgar att fÄ barn intresserade och motiverade att röra pÄ sig.Syfte: Att beskriva 7 ? 11 Äriga barns erfarenheter av fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.
Diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet : NÄgra rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos
Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.
Uppsala nya konstmuseum
PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.
VÀrd att leva - Patientens upplevelser tiden efter suicidförsök
Bakgrund: Suicidförsök, en handling som Àr livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhÀlsoproblem blandbefolkningen runt om i vÀrlden. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 mÀnniskor varje Är suicid och runt 9000 mÀnniskor vÄrdas inom landets hÀlso- och sjukvÄrd pÄ grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vÄrden. Dömande och avstÄndstagande förhÄllningssÀtt riskerar förvÀrra de suicidnÀra patienternas syn pÄ sig sjÀlva. För hÀlso- och sjukvÄrdspersonal Àr det av yttersta vikt att inneha förmÄgan att bemöta de suicidnÀra patienterna pÄ ett professionellt sÀtt.
Efterlevande sambos ekonomiska skydd
Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.
à tgÀrder mot klotter
MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.
Fattigdom ? Lydnad ? Kyskhet : en studie om katolska nunnor och deras val av livsvÀg i den moderna tidens Sverige
Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som Àr en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan pÄ 800-talet, stÄr som förebild för flera senare ordningsregler gÀllande bÄde munk- och nunnekloster runt om i vÀrlden. För nunnor, och till viss del munkar kan Àven klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, rÀknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig pÄ 1299 Ärs utfÀrdade bulla, benÀmnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla vÀrldsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren.
"Ett kÀnsligt Àmne". En enkÀtstudie om personalgruppers syn pÄ samarbete i grundsÀrskolan
Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.
"Det kommer aldrig vara en populÀr sjukdom" - upplevelsen av att leva med hepatit C
Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.
Massiva trÀgolv utan lim och skruv : En undersökning för företaget Setra i Valbo
Efter samtal med företaget Setra framkommer att de vill öka försÀljningen av sina massiva trÀgolv. De tror att en förenkling av lÀggningsmomentet skulle öka försÀljningen. I detta arbete har jag undersökt genom intervjuer med försÀljare runt om i Sverige om de tror att det finns en marknad för sÄdana golv. Jag undersöker marknaden hur den ser ut idag och presenterar Àven ett nytt lÀggningsmoment för massiva trÀgolv..
Kommunikation och socialt samspel i vardagen - boendestödets betydelse för mÀnniskors delaktighet och egenmakt : en kvalitativ studie om mÀnniskor med psykiska funktionshinder
SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.
De fem sinnena
Försök sÀtta er in i att man fÄr tillfÀlle att omvandla sitt sommarstÀlle, dÀr möjligheterna till nyttjande varit begrÀnsade till sommarhalvÄret, till ett fritidshus med boendemöjlighet Äret runt. TÀnk att man fÄr byta trÄnga, ogenomtÀnkta och halvfÀrdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. TÀnk er att ytorna mer Àn fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt slÀpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det Àr vad sju familjer fÄtt möjlighet till och som kommer att vara en del av det hÀr arbetet..
Dokumentation i praktiken : en studie om dokumentation av elevers APU
Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..
Storytelling ? En framgÄngsrik historia
BerÀttelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fÀngslat mÀnniskor. Förr itiden samlades mÀnniskor runt lÀgerelden för att ta del av berÀttelser, idag samlasmÀnniskor runt varumÀrken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhÀngande process genom historier, istÀllet för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring Àr sÄframgÄngsrikt hos konsumenten. Vi ville fÄ en förstÄelse över vad som fÄrkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. VÄr problemfrÄga ochutgÄngspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför Àr storytelling i marknadsföring sÄ framgÄngsrikt hos konsumenter?För att klarlÀgga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och sjÀlvaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att fÄ olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.