Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst..

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket eller vilka sätt lärare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lärares användande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de på att träna elever i grupparbete och hur ser de på förhållandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen är av kvalitativ karaktär där metoden för insamling av data består av enskilda intervjuer med sju gymnasielärare som arbetar på både yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lärarna som arbetar på rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lärare på studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lärarna ser på att träna elever i grupparbete ser man att vissa av lärarna är mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att träna eleverna i grupparbete, medan vissa är mer abstrakta i sitt resonemang.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och försöka förstå vilken betydelse lärare anser att portfolion har för elevers lärande. I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där fyra verksamma lärare i årskurs 4 ? 6 har deltagit. Här beskrivs hur eleverna tar till sig kunskap genom att använda portfolio, vad de lär sig med portfoliometodiken samt varför och hur lärare motiverar sitt användande av portfolio som ett pedagogiskt verktyg när de vill se elevers lärande. Resultatet visade att om lärare har ett liknande förhållningssätt till portfoliometodiken, speglar det av sig på eleverna.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att använda en resonerande problemlösningsmetodik kan påverka elevers lärande och intresse. Den innefattar också en studie om hur elever resonerar då man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om bråktal. Detta undersöks genom att jag har sammanställt en lektionsserie där elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mäta huruvida frågeställningen kan besvaras har jag använt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkäter och intervjuer med både elever och lärare. En tendens jag sett i materialet är att klassrumsatmosfären påverkar elevers inställning till den resonerande metodiken både utifrån ett lärande- och intresseperspektiv.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade på olika inlärningsstilar påverkar elevers lärande och engagemang. Undersökningen ägde rum i en klass 8 i Luleå kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlärningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrån de mest frekventa inlärningsstilarna i klassen. För att mäta elevernas lärande och engagemang fick eleverna fylla i enkäter och utvärderingar där de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrån en lärande- och engagemangsaspekt.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.