Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker.Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en Lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten.Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker.

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en Lyckad implementering.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en Lyckad behandlingsprocess är motivationen.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en Lyckad socialpolitisk satsning från Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen ämnen som anses vara relevanta för eleven på sfi-bransch. Sfi-bransch framträder som en plats för lärdom men också som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill säga att berättiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar även enheter som under studien framträtt som betydelsefulla för eleven, utifrån syftet med sfi. Med teoretisk utgångspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig många intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkänna..

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit Lyckad..

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en Lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat..

Studiens resultat tyder på att konstnären har bäst förutsättningar till Lyckad etablering genom nätverk och goda relationer med aktörer både inom- och utanför branschen. Anledningen till detta är vikten av självständigt arbete, tillsammans med beroendeförhållandet till kunden, där komplexiteten kring vad den konstnärliga produkten egentligen är, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsättningar för en transaktion. Av studiens resultat kan även tolkas att dessa nätverk till stor del synliggörs genom konststudier på högre nivå, där lärare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnären ej trivs i att inta rollen som entreprenör, då detta tar fokus från skapandeprocessen. .

 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en Lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår? .

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

BAKGRUND FODMAP är en behandlingsmetod för IBS som kommer från Australien och som är relativt ny i Sverige. FODMAP betyder Fermentable Oligo-, Di- and Monosacharides and Polyols och går ut på att begränsa mängden fermenterbara kolhydrater i kosten. Dessa kolhydrater har i studier visat sig kunna orsaka många av de symptom som IBS-patienter lider av och att så många som 3 av 4 av de patienter som testar behandlingen får reducerade symptom.SYFTE Syftet med studien var att undersöka och belysa dietisters erfarenheter, uppfattning och hantering av FODMAP.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide genomfördes. Totalt 12 dietister intervjuades och samtalen skedde via personliga besök eller telefon. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Focusing of what´s best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.

Forskningen gällande pedagogens roll och lektionsinnehållets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger på en observationsstudie. Litteraturen i fråga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden är deltagande observation.Observationen visar på ett resultat där pedagogens roll är mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken är grunden för en Lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset så måste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha långsiktiga mål med vad som ska uppnås.

Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en Lyckad undervisning med eller utan IKT..

Följande examensjobbs rapport bygger på examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet årskurs två. Arbetet som rapporten bygger på är utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av ångmunstycke för steamrar, en slags ångdusch som är en blandning av ångbastu samt dusch. Skälet bakom utvecklingen är att passa in ångmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka få så lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera ångmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara Lyckad, även om skydd för ångan var tvunget att tillverkas då den kom ut för starkt i duschen, främst då lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmängden jämfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som användes av oss i princip-, primär-, och tillverkningskonstruktions kurserna..