Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Abstrakt Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter.