Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingår i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgången går också att läsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lärare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lärare.

I arbetslivet är det sedan flera år vanligt med slumpmässiga drogtester av arbetstagare. Där-emot är det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmässiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, på samma sätt som alla anställda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom både Utbildningsdepartement och Statens Folkhälsoinstitut har hittills haft en kritisk hållning till drogtester i skolmiljö i allmänhet och slumpmässiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken härrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmässiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan.

En gymnasieklass i spanska som modernt språk, steg 4, fyllde i tre enkäter om hur dialogen kan fungera som en didaktisk resurs för en gemensam läsning av skönlitterära texter, i detta fall en microberättelse/kortprosa. I studien är begreppet dialog centralt och förstås som en didaktisk resurs för att skapa ny kunskap och innebörd av texten utifrån en kontinuerlig interaktion mellan elevläsare, dvs. läsare som är elever och läser i ett skolsammanhang. Studien omfattar relevanta aspekter av den fiktiva texten och dess läsning ur ett dialogiskt perspektiv, relationen mellan läsning och dialog för förståelse och tolkning av den fiktiva texten, elevläsarnas motivation, deltagande och delaktighet inom de olika faserna av läsningen och dialogen samt hur det didaktiska sättet att använda den fiktiva texten i undervisningen påverkar elevernas tolkning.Resultatet visar att ett dialogiskt samarbete minskar svårigheter i läsningen av skönlitterära texter. Elevläsarnas mål med läsningen är att lära sig nya ord samt att uttrycka sig på spanska och i mindre grad tolkningen av själva texten utifrån kultur och författarens kontext.Dialogen ses som en adekvat strategi för att underlätta svårigheter i läsningen av texten när det gäller i översättning, förståelse och tolkning.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilket synsätt lärare i idrott och hälsa har på inkludering samt på momentet specialpedagogik inom ramen för lärarutbildningen.Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hälsoämnet?Vilka uppfattningar har lärare kring den utbildning de har fått inom specialpedagogik i lärarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlästs. Vidare har överstrykningspennor använts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frågeställningar där teoretiska perspektiv använts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lärare inom idrott och hälsa vill förhålla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av särskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hälsoämnet beskrivs som en utsatt miljö och särskilt svårt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet är att undersöka om elever som har undervisats i olika läsförståelsestrategier drar nytta av dessa när de läser okända texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever använder dessa strategier. Preciserad frågeställning Mina frågeställningar är följande: Hur undervisar lärare kring läsförståelsestrategier? Hur använder eleverna sig av denna undervisning när de läser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrån hur de använder olika läsförståelsestrategier? Teoretisk ram Jag använder mig av sociokulturella teorier och teorier om läsförståelseprocesser för att få en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar på en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, där jag använder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fått fram i min studie visar att eleverna till viss del använder sig av de läsförståelsestrategier de har undervisats i när de läser okända texter.

I Skolverkets författningssamling för ämnet Företagsekonomi står bland annat att syfte och mål med kursen är att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmågan att ta initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågor som gör att de kan möta de krav ett snabbt föränderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för ämnet framgår det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvärva dessa färdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkätundersökning baserad på teorier om entreprenörskap, jämfört elevers upplevelser från nämnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa två kurser överensstämmer innehållsmässigt i stor utsträckning.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda på om eleverna i år 3 får med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nå målen för matematik i år 9.Syftet är att kartlägga grunderna inom aritmetik för år 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och påverkar undervisningen. Med utgångspunkt i ovan nämnda, analysera om eleverna i år 3 i en västsvensk kommundel har rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfråga:Har eleverna i år 3 i en given västsvensk kommundel, rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området aritmetik, utifrån de ramar som påverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartläggningen är didaktisk ämnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgången.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare.Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig.

Klassrummet är den självklara arenan för inlärning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istället använda skolans utemiljö som lärandemiljö? I min undersökning fokuserar jag på skolträdgården som en plats för lärande, men också på vilken social betydelse den kan ha. En skolträdgård som anläggs och bedrivs av lärare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhämtningen ut där? Förändras relationer mellan lärare och elever när man förflyttar sig från den konventionella lärandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper närmare varandra?Idag är det ovanligt att skolor har en skolträdgård men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall.