Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara.

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.

Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

I denna studie har vi undersökt vilken matematik och vilka undervisningsmetoder som förekommer i förskoleklasserna. Vi har studerat tidigare forskning om inlärningsmetoder och olika författares syn på matematik i skolan. Genom att göra kvalitativa intervjuer med nio lärare har vi kommit fram till att lärarna har ett laborativt och undersökande arbetssätt. Lärarna arbetar för att öka elevernas förståelse inför den abstrakta matematiken. Syftet med undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära matematik, väcka elevens nyfikenhet och intresse.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.