Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom lÀnsverksamhet ortopedi Landstinget i VÀrmland har ett projekt startats för att förÀndra organisation och arbetssÀtt utifrÄn sÄ kallade patientnÀrmre vÄrd. Detta Àr en arbetsmodell som bygger pÄ att vÄrden skall ske i nÀra anslutning till patienterna och en förutsÀttning Àr att selektera bort sÄ mycket vÄrdadministration som möjligt frÄn sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som Àr en del i ett större projekt, var att beskriva nulÀget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnÀrmre vÄrd. EnkÀter delades ut till patienter och medarbetare dÀr de viktigaste frÄgeomrÄdena var vÄrdkvalitet, hÀlsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i sprÄkliga svÄrigheter isÀrskolan utifrÄn ett delaktighetsperspektiv. Studien bestÄr dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrÄn litteratur redogör för olika begrepp knutna till omrÄdet, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frÄgestÀllning: vilken betydelse har miljönför barn i sprÄkliga svÄrigheter? Min slutsats Àr att den kommunikativa miljön Àr avgörandeför barns utvecklig och lÀrande. NÀr det gÀller barn i sprÄkliga svÄrigheter, Àr det viktigt attvalda alternativa kommunikationssÀtt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behÀrskar det alternativa kommunikationssÀttet.För att uppnÄ mitt syfte var min andra frÄgestÀllning: hur hanterar och uppmÀrksammar lÀrarei sÀrskolan barn i sprÄkliga svÄrigheter? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt attintervjua sex lÀrare i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhÄllande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det Àr i den kommunikativaförmÄgan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om Äterupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utstrÀckning patienter och deras nÀrstÄende gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om Äterupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt-lung rÀddning har utforskats av flera forskare. Trots att bÄde HÀlso- och sjukvÄrdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra lÀnder anger att patienten har rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande kring beslutsfattandet om sin vÄrd och behandling, sÄ engagerades patienten och dess nÀrstÄende sÀllan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansÄg att hÀnsyn skulle tas till patientens egna önskemÄl och vara delaktiga i beslutet kring isÀttande av hjÀrt- lungrÀddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de nÀrstÄendes medverkan.

VÄrt syfte i vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot mÄlet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslÀrare pÄ olika skolor. Vi stÀllde olika frÄgor till idrottslÀrarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgÀnglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehÄller lÀrarnas upplevelser av arbetet mot mÄlet en skola för alla.

I en och samma klass finns en mÄngfald av individer med varierande intressen, behov och förutsÀttningar: ingen elev Àr den andra lik. Men ÀndÄ har alla elever nÄgonting gemensamt, nÀmligen det att alla, i varierande grad, har nÄgon form av kunskap inom sig. Syftet Àr att beskriva vilka lÀrstilar eleverna anser sig ha stött pÄ och vilka de föredrar i olika kÀrnÀmnen samt att genomföra en studie angÄende elevernas intelligenskategorier. Syftet Àr belyst bÄde ur ett genus- och programperspektiv. Efter bearbetning, tolkning och analys av det erhÄllna kvantitativa enkÀt resultatet, kom vi fram till att det rÄder en viss skillnad emellan könen angÄende vilken lÀrstil de stött pÄ mest.

Language of text: SwedishNumber of pages: 90.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Högfungerande autism eller Aspergersyndrom utgör den största gruppen inom autism spektrat. 4 av 1000 grundskolebarn rÀknas ha syndromet. SvÄrighetsgraden varierar frÄn att vissa barn kan klara ett ganska normalt liv till att andra barn behöver omfattande hjÀlp. Forskningen har visat att autistiska barn ofta har en bristfÀllig sensorisk integration av sinnesintryck och bl a frÄn vestibulÀra sinnet. Av barnen med diagnosen autism spektrum rÀknas c.a 80-90 % ha sensoriska problem.

Sammanfattning: Matlagning Àr för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det Àr en aktivitet som pÄverkas vid funktionsnedsÀttning pÄ grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen sÄ kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.Denna studie sÄg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet Àr beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begrÀnsas av social och fysisk miljö.

Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vÄrden. Syftet var Àven att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende lÀkemedelsbehandlingen.Metod: Studien Àr kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i Äldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vÄrden. Vid sjukskrivning frÄn studier och arbete Àr rehabilitering i form av gruppverksamheter vÀrdefull. NÄgra respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin?s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ?right? person and for the ?right? reasons.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.