Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvärdighet förstås och omsätts av lärare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvärdig skola. Detta gjordes genom de tre frågeställningarna: Vad innebär begreppet likvärdig skola? Vilken innebörd lägger pedagoger i begreppet likvärdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvärdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där språket, vad som sägs och hur det förhandlas är centralt. I språket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främja det verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på detta är ? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste för lärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mer mångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetar med andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kan utvecklas. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positiva resultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklande arbetet i skolan.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig påverkas av sina föräldrar när de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns några skillnader i denna eventuella påverkan beroende på vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid årskurs tre vid två gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som användes var både en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkäter, vilket innebär en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv användes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält för att se om det har någon betydelse för hur ungdomar väljer, hur deras föräldrar eventuellt påverkar dem och om det har någon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar väljer. Sedan finns även en förförståelse angående att det finns en skillnad i hur ungdomar har påverkats av sina föräldrar beroende på vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärares uppfattning om det faktum att det är eleven som ska stå i centrum i dagens skola och hur de säger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar från styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sätta individens lärande i centrum, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka eleverna när de lär. I vårt arbete använde vi också Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. Vår empiriska del består av åtta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollärare. Vår resultat visar att alla tycker att det är bra att eleven ska stå i centrum, det är nästintill en självklarhet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidigare år förhåller sig till lek och lärande. Jag vill också undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lärande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill även se om lärarnas förhållningsätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lärarna i förskolan och skolan. Forskning säger att lek är en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lärt sig. De kan också genom leken få ett ökat självförtroende och de kan genom leken ?prova på? det som kan vara svårt och öva utan att de känner att det blir fel.

Datorkommunikation är något som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhälle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstärka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervägande delen av föräldrarna ser positivt på denna form av kommunikation, då som ett komplement till dagens traditionella kontaktsätt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat föräldraengagemang.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt angående ungdomar som är arbetslösa och kartlägga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och föräldrar. Metoden som jag har använt mig av är traditionell rättsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har även intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det är viktigt att kommunerna tar ett fullständigt ansvar för skolan.

Den läroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att föräldrar har förhållandevis stor möjlighet att påverka sina barns skolgång. Läroplanen lyfter också fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. Frågan som fokuseras i den här examensarbetet är hur föräldrar till barn i de högre skolåren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet är baserat på en litteraturstudie och en kvantitativ enkätundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag även kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av två föräldraintervjuer.