Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.

Elektroniska böcker är ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort några stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen är att se vilka brister som finns i utlåningssystem för e-böckerna. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en närmare titt på Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och användbarhetstest samt en teorigenomgång är basen för vår undersökning. Med hjälp av detta ville vi se vilka brister som fanns vid utlåning, ur ett användbarhetsperspektiv, och dra våra slutsatser utifrån de resultat vi fått.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2014:45.

Uppsatsen "Flytta eller stanna" är en komparativ studie om studenters inställning till att flytta från eller stanna kvar på studieorten. Undersökningen är genomförd på Karlstads universitet och University of Limerick. Uppsatsens syfte är att undersöka vad universitetsstudenter har för inställning till att flytta från eller stanna kvar på studieorten efter avslutade studier. Studiens respondenter är sistaårs studenter inom tekniska och humaniora ämnen. Vi vill försöka förstå och förklara studenters inställning.

Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K.

SammanfattningMässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet.Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Detta arbete har utförts på avdelningen för datorstödd maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet. Uppgiften var att undersöka hur omvärldens utbildningar inom produktdesign, innovation och entreprenörskap ser ut och kommer att förändras i framtiden. Detta med utgångspunkt i det arbete som för närvarande pågår inom CDIO-ramverket (Conceive Design Implement and Operate) men även inom andra utbildningsinitiativ. Bakgrunden till arbetet är att det uppstått en klyfta mellan industrin och akademin. Nyutexaminerade ingenjörer besitter inte de kompetenser som näringslivet vill att de ska ha med sig i bagaget efter avlagd examen.

Umeå Universitet är en av Umeås största arbetsgivare med 4200 anställda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och är fortfarande låga, runt tre procent. Den äldsta åldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar på äldre arbetstagare. Universitetshälsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hälsokontroller, under tre år, till alla anställda som fyller 55 år.Vid hälsokontrollen mättes den upplevda arbetsförmågan med arbetsförmåge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmågan hos undersökta 55-åringar i relation till övriga åldersklasser vid universitetet skickades enkäter med post till tjugofem män och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmågan låg högre för alla åldersklasser hos båda könen jämfört med den referens som AFM manualen innehåller för jämförbara yrken.

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer.

Denna rapport beskriver vad asbest är, vad det används till samt vilka problem som orsakas vid hanteringen. Projekter har fortlöpt under höstterminen 2009 och är ett examensarbete i programmet bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet..

Syftet med arbetet är att belysa de eventuella förändringar studenter på polisutbildningen vid Umeå universitet genomgår. Människor, platser, behovet av att passa in och grupper påverkar oss hela livet och enligt vår mening har de flesta i vår umgängeskrets på ett eller annat sätt förändrats sen dem kom in på polisutbildningen. Vad anbelangar arbetets del om personlig utveckling är den avgränsad till att endast undersöka den personliga utvecklingen hos polisstudenter vid Umeå Universitet, vi har också bara riktat in oss på studenter som går i termin 4. I undersökningen har vi att använt av oss enkäter bestående av 44 frågor som sedan slumpmässigt delats ut till 39 studenter. Angående de förändringar vi kunnat påvisa var vårt mål att sedan försöka koppla dem till olika teorier om grupper.

Titel: Vad är god kvalité på distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lärandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009.UppdragUppdragsgivare är Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation på 7,5 högskolepoäng står sig i jämförelse med liknande kurser på andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappå svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig från olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lärandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förståelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen är en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier från erkända forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fälten.ResultatStudenterna i vårt urval anser att flexibilitet i tid och rum är de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har därför överlag dåligt rykte då sådana kräver synkronitet studenterna emellan, på bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förståelse för ämnet med stor hjälp av sökmotorersamt fria encyklopedier på internet utan ledning från kursernas ledare.

Göteborgs Universitet(GU) är en av FHV Previa AB största kunder. Detta projektsarbetet genomfördes enligt önskemål från GU ledning. Under perioden 2006-2007 har man observerat stigande sjukskrivningstal samt stressrelaterad ohälsa hos doktorander på GU. Personalavdelning larmade att sjukskrivningstalet bland doktorande högre (5,8%) än bland andra yrkesgrupper (3,4%). Antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar hos doktorander var 59% det är betydligt högre än bland övriga anställda på GU, 28% Doktorander har en speciell arbetssituation oftast med otrygg anställningsform och höga krav att prestera under ekonomiskt begränsad tid.