Mobility Management är en teori för utveckling av hållbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepåverkande åtgärder med syfte att förändra resan innan den äger rum. Genom att förändra sättet vi ser på resor, använder transportmedel och gör våra vardagliga val, kan obefogat bilanvändande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gång, vilka ses som mer miljövänliga. Genom samordning och ett effektivt användande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bättre miljö både i form av mindre utsläpp, buller och gästvänligare städer. Den här uppsatsen tar utgångspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillämpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.

Uppsatsens titel: Att köra tandem ? i en kunskapsintensiv organisation Seminariedatum: 2006-12-20 Ämne/Kurs: FEK 582. Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Cecilia Ljung, Jenny Ramkrans, Marie Thorstensson Handledare: Nadja Sörgärde Nyckelord: kunskapsarbetare, identitet, rådgivare, emotionell intelligens, ego-boost Syfte:Syftet är att studera samarbetet mellan två olika grupper av kunskapsarbetare samt försöka förklara varför det fungerar i denna specifika situation. Metod:Vi har valt att arbeta utifrån ett kvalitativt och induktivt arbetssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har vi gjort en fallstudie av Lunds universitet.

ABSTRACTThis thesis contains a partial edition of a previously unpublished manuscript, De lapidibus et gemmis (MH 59, Lund University Library). The manuscript was probably written in the late XVth century and consists of five parts. Part 1 (ff 1r-1v) and 2 (ff 2r-14r) are written in Latin, part 3 (ff 14v), which is probably later than the rest of manuscript (XVI century?), in German, part 4 (ff 18r-33r) in Latin (some smaller passages in Swedish), part 5 (ff 34r-34v) in Latin and Swedish. The manuscript was written by at least two hands, probably more.I have chosen to examine and edit part 2, ff 2r-14r, which I have identified as a partial transcript of the franciscan Bartholomeus Anglicus encyclopedic work De proprietatibusrerum, probably written between 1230 and 1260.

Titel: Revenue Management Nyckeln till framgångsrik intäktsoptimering? Författare: Charlotte Karlsson & Maria Lantz Nivå: Examensarbete, Magisterprogrammet Service Management, Lunds universitet, Campus Helsingborg Handledare: Mikael Bergmasth & Pavla Kruzela Problemformulering: Det har forskats mycket kring Revenue Management och ledarskap men kopplingen mellan dessa har utelämnats. Det är viktigt att ledaren kan skapa en förståelse för vad och varför de anställda utför sitt arbete. Därför kan brist på bra ledarskap leda till problem. Syfte: Vårt syfte med denna magisteruppsats är att undersöka hur hotell arbetar med intäktsoptimerade källor som Revenue Management.

Uppsatsen syftar till att studera vilka förutsättningarna är för de anställda att känna arbetstillfredsställelse på de två företag som jag gjort min undersökning på. Jag tittar också på hur de anställda och cheferna upplever situationen på arbetsplatsen. Jag tittar vidare på vad cheferna på respektive avdelning tror gör att man känner arbetstillfredsställelse.Jag har gjort min fallstudie på Råby ungdomshem och på Lunds barnhem. På Råby ungdomshem har jag studerat två avdelningar för att se om de avdelningarna skiljer sig från varandra på något sätt. Avdelningarna var Albogården och Åsbogården.

Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur svenska universitet hanterar IT-säkerhet samt huruvida detta är en problemmiljö med säregna faktorer som måste tas hänsyn till. Vi utreder hur Luleå Tekniska Universitet jobbar genom samtal med ansvariga samt genomgång av dokumentation över rådande IT-projekt som väntas avslutas år 2006. Rapporten leder fram till att vi identifierar några specifika faktorer som försvårar arbetet med att analysera och ta fram ett säkert system som skall skydda den öppna verksamheten. Vidare så får läsaren en inblick i hur LTU har valt att se på säkerhet och deras vision och mål för framtiden redovisas. För att uppnå god säkerhet inom LTU så måste det finnas en förståelse mellan utvecklare och användare.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds universitet och Malmö Högskola.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, Folkhäl-sovetenskap och Omvårdnad, 2005.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Vårt syfte är att undersöka om gott chefskap passar in på teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de båda.Uppsatsen är av kartläggande och hypotesskapande karaktär och en kvalitativ metod har använts för att insamla, studera och analysera data. Primärdatan består av intervjuer med vd/ledare och ledda på fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vår definition tillhör experternas perspektiv. Primärdatan innefattar även tre intervjuer med inom ämnet verksamma forskare och docenter på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar ämnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktäriserar som ledarskap. I sju av tio fall nämner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att någon som leder och ansvarar för verksamheter bör ägna sig åt uppgifter som tillhör management.

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien.

Uppsatsens titel: Real växelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar på branschnivå till och ifrån Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas Andrén Nyckelord: Direktinvesteringar, real växelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och ägandeskapsfördelar framkallade av valutakursförändringar styr direktinvesteringar till och ifrån Sverige. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att ställas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och från Sverige, GDP och tre månaders statsskuldsväxlar. Tidsperioden sträcker sig från 1994 till 2003.

En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostäder. Jämför med den avsevärt högra prisnivån på övriga marknaden. Använder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehållsanalys kartlägga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktärsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgångspunkt från topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1?100, 101?200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmässigt urval. Logotyperna för universiteten inhämtades främst från deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende på färg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehåll och form. Resultatet visade på tydliga gemensamma drag med i regel en till två dominerande karaktärsdrag per kategori.