Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en förÀldragrupps innehÄll och utförande pÄ ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, dÀr Ätta förÀldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att förÀldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd frÄn andra nyblivna förÀldrar. Det var Àven viktigt med en ledare med social kompetens, dÀr lyhördhet och flexibilitet var nÄgra betydelsefulla egenskaper.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Fokus i denna studie har legat pÄ tvÄ mobila förskolors görande av mÄltid. Den mobila förskolans avdelning bestÄr av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, dÀr vÄrt frÀmsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- mÄltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsÀttningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi Àven genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av vÄra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under mÄltidssituationen. VÄra slutsatser Àr att mÄltiden pÄ de tvÄ mobila förskolorna trots till synes likadana förutsÀttningar utformades pÄ olika sÀtt gÀllande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna pÄ de mobila förskolorna vÀljer sjÀlva hur och var mÄltiden utformas.

Social hÄllbarhet Àr ett högaktuellt Àmne. Delegationen för hÄllbara stÀder presenterade Är 2012 sin slutrapport och bara ett Är senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hÄllbart Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt pÄ social hÄllbarhet, eftersom det Àr av största vikt att hitta konkreta arbetssÀtt för att uppnÄ ökad social hÄllbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det föresprÄkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvÀrderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt pÄ social hÄllbarhet, pÄ flera olika sÀtt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frÄgor att förhÄlla sig till finns det dÀrmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nÄ en mer socialt hÄllbar framtid..

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Aspergers syndrom (AS) innebÀr bland annat en begrÀnsning i social interaktion, vilket resulterar i svÄrigheter inom flera kommunikativa förmÄgor. Trots dessa svÄrigheter finns ett begrÀnsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att fÄ fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick tvÄ deltagare.

The intension of this study is to investigate the interaction between teachers and social workers in two diffrent countys. The study is focused on how teachers act upon suspicions when there are children at risk and what kind of support the teacher gets from social workers. Another importent question is if the teachers know what kind of rules regarding to confidentiality and if it would be better for the pupils if there were no confidentiality.To get answers to my questions, i have interviewed teachers and social workers in both countys.In this study I assume that the power has three dimensions and that there are four levels of interaction.Due to the law about confidentiality the social worker has the power over the teachers. Because the law about confidentiality it is difficult for teachers and social workers to interact.If the teacher want help from social services, she or he must call the social worker because the social worker will not call the teacher. If the social worker want to help the teacher and give her advice, the social worker can do that without breaking confidentiality.

This study has a double purpose. First, it explores and maps out the use of quantitative key indicators in social performance reporting within a microfinance portfolio. This was done on behalf of Storebrand Asset Management, who would like to aggregate and report the social results of their microfinance investments to their customers. The study concludes that the extent of social reporting and types of indicators used varies, meaning that it is hard to aggregate data for use in further reporting. Thus, the work towards the goal of social reporting has only just begun.

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.

Syftet med studien var att undersöka om individer som skiljer sig med avseende pÄ social vÀrdeorientering (SVO) bedömer rÀttvisa pÄ olika sÀtt beroende pÄ om det gÀller dem sjÀlva eller nÄgon annan. 96 studenter, 48 mÀn och 48 kvinnor, deltog i ett scenarioexperiment. Resultaten visade inga signifikanta effekter av SVO, vilket indikerar att samarbets- och sjÀlvinriktade individer inte skilde sig vid bedömningar av procedural rÀttvisa i situationer som berörde dem sjÀlva och andra. Analysen visade att manipulationen var effektiv. Variansanalysen pÄ upplevd rÀttvisa, tillfredstÀllelse, beslutsacceptans och protestintention visade att ?voice? (deltagande) hade en signifikant effekt.

Uppsatsens syfte Àr att synliggöra ett klassrums lÀrandemiljö och den roll lÀraren har i denna utifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv. För att nÄ upp till syftet gjordes dÀrför en observation av en klasslÀrare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lÀrandemiljö reds ut utifrÄn en analysmodell dÀr individen, aktiviteten och rummet tillsammans Àr komponenter som visar pÄ mÄngsidigheten i begreppet. Skolans förutsÀttningar presenteras vad det gÀller bÄde fysisk och social miljö med fokus pÄ lÀrarens roll.Resultatet visade pÄ en social lÀrandemiljö prÀglad av en betoning pÄ omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar Äterspeglade sig pÄ mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom ocksÄ att visa pÄ lÀrarens interaktion med andra pedagoger och hur denna prÀglades av ett hÀnsynstagande och olika form av samarbete.  UtifrÄn resultatet diskuteras hur stor roll lÀraren har i skapandet av lÀrandemiljön och till vilken grad den sociala miljön Àr beroende av den fysiska kontexten..