Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en Lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skolLunch.

Matkonsumtionen och mättnadskänslan kan påverkas av många olika faktorer på flera olika sätt. I vissa fall är en distraktion av något slag tillräcklig för att matkonsumtionen ska öka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om yttre stimuli i form av TV-tittande påverkar matintaget och mättnadskänslan. Det undersöktes även om olika intensitet på TV-programmen (actionserie resp. naturfilm) påverkade dessa faktorer.

This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska Lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska Lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska Lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska Lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk Lunch.

The title of the paper aims at a comment by one of the students during an interview. It reflects how most of the students experience the Lunches in a specific school where the investigation is made. The question of pedagogical Lunches has always interested me. Here I have used a method called the Grounded theory. I carried out a qualitative investigation with a number of methods such as interviews and participating observations.

Problem: Lunch är någonting som berör de flesta människor och det finns många sätt att äta Lunch på idag. Vi har valt att fokusera på Lunchen i en restaurangmiljö då här uppstår en socialsituation eftersom man på dessa ställen ofta äter i grupp. Vi upplever att Lunchsituationen har förändrats, både vad det gäller val av Lunchmiljö och vad man äter. Vi tycker att det är intressant att ta reda på vad som händer i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vårt Lunchätande.

A tendency of impaired oral health has lately been seen among children and adolescents. The consumption of soft drinks and fruit juices is rising and at the same time many children and adolescents skip breakfast and Lunch at school. That in combination with a frequent snacking increases the risk of caries. The aim of this study was to examine the knowledge of caries, oral hygiene- and dietary habits and experience of tobacco among 12-year-old schoolchildren. The study was performed in 5th grade in four different schools in the North East of Skåne in cooperation with the dental health board clinic in Näsby, Kristianstad.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka gymnasieelevers Lunchvanor i relation till de svenska energi- och näringsrekommendationerna. Följande frågeställningar kommer att besvaras:Hur väl uppfyller gymnasieelevers Lunch[1] de svenska näringsrekommendationerna med avseende på energi och näring?Finns det några könsskillnader beträffande i hur väl energi- och näringsrekommendationerna uppfylls?MetodMetoden som användes var en prospektiv kostregistreringsmetod med hjälp av fotografering. De undersökta eleverna går i årskurs 1 och 2 på gymnasiet i en skola söder om Stockholm. Vi fotograferade elevernas tallrikar, glas och eventuella tillbehör som knäckebröd samt en nummerlapp som identifierade eleverna under Lunchtiderna i en skolveckas tid.

Introduktion: Barn är under ständig utveckling och behöver näringsriktig kost. Flertalet studier har påvisat positiva effekter av att äta regelbundet och att följa rekommendationerna gällande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika matvanor tenderar till att följa med upp i åldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera måltidsordning och matvanor bland elever i årskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ där gruppenkäter användes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvämlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i årskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkäter. Undersökningens resultat visade att 72 % äter frukost alla vardagar, medan det är 65 % som äter frukost under båda helgdagarna.

Det är allt vanligare att skolelever hoppar över Lunchen som serveras i skolmatsalen. Avstår de Lunchen på grund av maten eller har miljön i matsalen någon inverkan? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolmaten och matsalsmiljön påverkar eleverna när de väljer om de ska äta skolLunch eller inte. Syftet är också att belysa vilka faktorer i matsalsmiljön som påverkar mest huruvida eleverna väljer att äta Lunch eller inte. Studien avser även att undersöka om eleverna upplever att de har möjlighet att påverka skolmaten och miljön i matsalen.

Examensarbetets syfte var att undersöka preferenser för olika mellanmålsdrycker, avsedda för skolbarn och som enbart var tillverkad av skånska vegetabilier. Ett ytterligare syfte var att studera lärares uppfattningar av elevernas koncentrationsförmåga under lektionstiden innan Lunch.Som ett första led i att utse tre mellanmålsdrycker till ett preferenstest bland skolelever utfördes två konsensusprofileringar. Första profileringen utfördes med experter inom produktutvecklingsområdet där fyra dryckesprototyper profilerades och den andra profileringen utfördes med en studentpanel där 3 vidareutvecklade prototyper profilerades.Preferenstestet utfördes med barn som deltagare för att utse vilken av de tre prototypdryckerna som barnen ansåg som favorit. Favoriten skulle användas till ett projekt vid namn Skolskjutsen.För att ta reda på lärares uppfattning kring elevernas koncentrationsförmåga innan Lunch utfördes en kvalitativ mailundersökning med sex deltagande lärare.Resultatet från profileringarna visade att prototyperna skiljde sig från varandra i fråga om egenskaperna utseende, doft, smak och konsistens. De två utvalda mellanmålsdryckerna från profilering 1 var båda söta och mindre sura, den nya framtagna prototypen som profilerades i profilering 2 ansågs både vara för sur och mindre söt i smaken.Preferenstestet visade att barnen signifikant föredrog svartvinbärsdrycken framför mixdrycken i smak, utseende och i helhet.

Äldre äter ofta tre mål om dagen varav ett som är varmt/tillagat. Detta ställer höga krav pånäringsinnehållet. Under en Lunch/middag bör äldre få i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska näringsrekommendationer. Äldre med hemtjänst kan få färdigrätter av märket Varsågod tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjänsten i kommunen.

The aim of this thesis was to investigate whether the selection of products in the school cafeterias in Uppsala county high schools' comply with NFA's (National Food Administration) recommendations. Furthermore, the intention was to examine pupils´ eating habits before and during the school day, and their views on the school cafeteria´s selection of products. To investigate this, an inventory of school cafeterias in six high schools in Uppsala County, and a survey among 60 pupils were carried out. The results showed that the NFA's recommendations not always were followed. The survey showed that there were healthy products in the cafeterias but unhealthy products nevertheless constituted a large part of the selection.

Bakgrund: Antalen restaurangbesök har ökat de senaste åren. Det har även övervikt och andra kostrelaterade sjukdomar gjort, dock under en längre tidsperiod. Tidigare studier har visat att restaurangmat ofta innehåller höga mängder mättat fett och salt, vilka kan vara bidragande faktorer till den försämrade folkhälsan. Studenter är oftast unga människor på väg ut i livet och de matvanor som utvecklas under studietiden kan följa med till det yrkesverksamma livet, varför det är intressant att undersöka studenters Lunchvanor då Lunchen är en viktig del av dagens kostintag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka Lunchvanor hos studenter på Umeå universitetet i relation till campusrestaurangernas Lunchutbud och bedömning av dess generella näringsinnehåll.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens Lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk Lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.