Sökresultat:
4206 Uppsatser om Luleć tekniska universitet - Sida 36 av 281
Sociala nÀtverk och mentorskap - verktyg till kvinnors karriÀrmöjligheter?
Det Ă€r svĂ„rt för kvinnor att nĂ„ högre positioner i samhĂ€llet och det behövs sĂ€rskilda utbildningar, och sĂ€rskilda verktyg, för att kvinnor ska fĂ„ likvĂ€rdiga möjligheter som mĂ€n att bli chefer. LuleĂ„ tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fĂ„tt ökade sociala nĂ€tverk och/eller karriĂ€rmöjligheter? Ăr mentorskap och nĂ€tverksbyggande verktyg som kan förbĂ€ttra kvinnors karriĂ€rmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nĂ€tverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nĂ€tverk i samband med utbildningen.
Konflikthantering i förskollÀrarutbildningen : En studie av kursplaner och kurslitteratur - ur ett genusperspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollÀrare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur frÄn fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollÀrarutbildning. De frÄgestÀllningar studien hade som utgÄngspunkt var i vilken utstrÀckning konflikthantering förekommer i förskollÀrarutbildningen, hur innehÄllet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollÀrarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett omrÄde inom den utbildningsvetenskapliga kÀrnan, vilken upptar 60 högskolepoÀng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollÀrares totala 210hp.
Fallrelaterad self-efficacy bland Àldre hemmaboende personer med hemtjÀnst
Det hĂ€r examensarbetet Ă€r det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid LuleĂ„ Tekniska Universitet. ĂmnesomrĂ„det för arbetet Ă€r logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra pĂ„ vilken vĂ€g) för halkbekĂ€mpning vid vintervĂ€ghĂ„llning. Examensarbetet har gjorts Ă„t Företag C. Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga flödet av halkbekĂ€mpningsmedel frĂ„n tĂ€kt till vĂ€gnĂ€t och se över val av transportsĂ€tt samt fordonstyp för halkbekĂ€mpning. Vid varje pĂ„drag behövs 22,3 ton halkbekĂ€mpningsmedel pĂ„ de tvĂ„ omrĂ„den som inom ramarna för examensarbetet valts att studera nĂ€rmare och en genomsnittsvinter berĂ€knas motsvara 18 pĂ„drag.
Skrubbers till sjöss : En studie om utmaningarna med skrubbers för marint bruk
Undersöknings mÄl har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende pÄ de nya svavelkraven som trÀder i kraft Är 2015. Utmaningarna har och kommer att pÄverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska vÀlja för att nÄ de nya kraven. För att inhÀmta information genomfördes intervjuer med tvÄ rederier som har eftermonterat skrubbers för att nÄ de nya mÄlen. BÄda rederierna har valt att genomföra ett sÄ kallat pilotprojekt pÄ ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att fÄ fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanlÀggningen.
Handdatorn som ett pedagogiskt verktyg i trÀningsskolan
Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begÄvningsstöd för att fÄ en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begÄvningsstödjande tekniska hjÀlpmedel har ökat mycket de senaste Ären, men kunskaperna inom omrÄdet Àr begrÀnsade. Tekniska hjÀlpmedel Àr ett stort Àmne, vi har valt att titta nÀrmare pÄ Handin. Handin Àr en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjÀlpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.
Laborativ undervisningsform i naturvetenskap: ett arbete om
hur man kan utveckla ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt och
ett varaktigt lÀrande
Detta examensarbete som till en början var ett samarbete med en annan student pÄ universitetet syftar till att ge eleverna ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till naturvetenskapliga fenomen. För att försöka uppnÄ detta mÄl sÄ har jag prövat en slags modell utformad av en lÀrare pÄ LuleÄ tekniska universitet. Den utgick frÄn att eleverna anvÀnder sig av en dokumentationsstencil av A4-format nÀr de utför praktiska laborationer. Syftet var att ge eleverna utrymme till att dokumentera sina egna tankar och funderingar, samt resultat och slutligen ett korrekt vetenskapligt svar kring fenomenet. NÀr eleverna var klara med sina laborationer var nÀsta steg i undervisningsmetoden en uppföljning i form av diskussion dÀr eleverna fick fundera pÄ var i deras vardag samma fenomen existerar.
TillstÄndskontroll av hydraulmotorer med hjÀlp av magnetindikator
Detta examensarbete Àr utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag Ät HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives tillverkar kompletta hydrauliska drivsystem, som inkluderar hydraulmotorer. I en hydraulmotor uppstÄr det slitage nÀr metalliska ytor kommer i kontakt med varandra nÀr till exempel ett lager fÄr otillrÀcklig smörjning. Slitaget ger upphov till metalliska partiklar som cirkulerar i hydrauloljan och samlas upp i ett filter. Genom att samla upp och studera slitagepartiklarna kan man uttala sig om hydraulmotorns kondition.
Samverkan i strategiska SME-nÀtverk: ett utbytesteoretiskt perspektiv
Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.
Radiofrekvensidentifiering (RFID) : Vilka faktorer pÄverkar utvecklingen negativt?
Radiofrekvensidentifiering (RFID) Àr en teknik som har funnits en lÀngre tid men aldrig fÄtt nÄgot riktigt genombrott pÄ marknaden. Intresset för tekniken finns, men anvÀndandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad detta beror pÄ.Uppsatsen har tvÄ syften dÀr huvudsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som har pÄverkat utvecklingen av RFID negativt, dÀrefter ett bisyfte som Àr att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteratur samt intervjuer av tvÄ respondenter, som anvÀnder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jÀmför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.
Ruttplanering för vintervÀghÄllning
Det hĂ€r examensarbetet Ă€r det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid LuleĂ„ Tekniska Universitet. ĂmnesomrĂ„det för arbetet Ă€r logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra pĂ„ vilken vĂ€g) för halkbekĂ€mpning vid vintervĂ€ghĂ„llning. Examensarbetet har gjorts Ă„t Företag C. Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga flödet av halkbekĂ€mpningsmedel frĂ„n tĂ€kt till vĂ€gnĂ€t och se över val av transportsĂ€tt samt fordonstyp för halkbekĂ€mpning. Vid varje pĂ„drag behövs 22,3 ton halkbekĂ€mpningsmedel pĂ„ de tvĂ„ omrĂ„den som inom ramarna för examensarbetet valts att studera nĂ€rmare och en genomsnittsvinter berĂ€knas motsvara 18 pĂ„drag.
KökstrÀdgÄrden vid Olofsfors bruk : innehÄll utseende och organisation under 1900-talets första hÀlft
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design,Institutionen för kulturvÄrd, Göteborgs universitet, 21 hp, 2012.
Att plugga eller inte plugga Àr frÄgan: En kvantitativ studie om ungdomars instÀllning till högre studier
Kvinnor har sedan lÀnge tillbaka presterat bÀttre Àn mÀn genom hela deras skolgÄng. Fler kvinnor Àn mÀn börjar lÀsa pÄ högskola/universitet och fler kvinnor avlÀgger examen. Denna studie Àr ett bidrag till tidigare forskning inom omrÄdet genom att enbart studera Norrbottens lÀn, som delvis har en annan struktur Àn andra lÀn, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt omrÄde och attityder till högre utbildning. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning ungdomar (15-19 Är) i Norrbottens lÀn har till högre studier och deras planer för att fortsÀtta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten pÄverkas av deras sociala bakgrund och geografiska omrÄde, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.
En vÀrld av ljudlÀggning
Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.
Studie av chefers kompetensutveckling vid ett universitet
Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.
Specialpedagogisk forskning - En innehÄllsanalys av forskningen vid enheten för specialpedagogik i relation till utbildningsplanen för specialpedagoger respektive speciallÀrare under 2000/talet.
Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.