Magisteruppsats Turismgeografi.

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur det Àr att vara kvinna och Àga och driva ett företag som har flera anstÀllda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anstÀllda dÄ jag tidigare inte funnit nÄgon forskning pÄ det omrÄdet samt för att de flesta kvinnliga företagare Àr soloföretagare, vilket betyder att de inte har nÄgra anstÀllda och företaget rÀknas som levebrödsföretag.För att fÄ fram den kunskap som jag efterstrÀvade har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer dÄ jag samlade in mitt empiriska material. DÄ jag sedan analyserade detta material har jag anvÀnt mig av de analysmetoder som anvÀnds inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar dÄ efterfrÄgan vÀxer.Kvinnliga företagare har ocksÄ tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan Àven hindra att företaget vÀxer..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhĂ„llningssĂ€tt Ă€n manliga chefer till begrepp som makt och karriĂ€r. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte anvĂ€nder ord som makt, eller inte har en tydlig karriĂ€rstrategi jĂ€mfört med mĂ€n i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda pĂ„ hur kvinnliga chefer tĂ€nker kring begreppen makt och karriĂ€r. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda pĂ„ om tidigare forskningsresultat stĂ€mmer pĂ„ dagens kvinnliga chefer, eller om det skett nĂ„gra förĂ€ndringar. Resultatet visar att det i mĂ„ngt och mycket stĂ€mmer med tidigare forskning, som visar pĂ„ att det finns ett kvinnligt förhĂ„llningssĂ€tt till makt och karriĂ€r som ocksĂ„ uttrycks genom ett kvinnligt sprĂ„k..

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Arbetet undersökte vad manliga och kvinnliga spelare föredrar hos en kvinnlig hjÀlte i ett actionspel. Inledningsvis diskuterades en rad tidigare studier kring genus i spel och annan visuell media. DÀrefter redogörs begreppen fysionomi och stereotyp för att fÄ en förstÄelse för hur man kan dra slutsatser kring en karaktÀr frÄn sÄ lite information som en konceptbild. DÀrefter redogörs kÀnda kvinnliga fiktiva hjÀltar frÄn det senaste Ärhundradet frÄn film, spel och annan visuell media.Artefakten som skapades var fyra olika karaktÀrskoncept av olika kvinnliga hjÀltar som var baserade pÄ en förundersökning. Förundersökningen bestod av en karaktÀrsstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrÄn kvinnliga deltagares upplevelser med fokus pÄ lÀktarvÄldet och fenomenet huliganism. MÄlet Àr att peka ut upplevda kÀnslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars Äsikter kring Àmnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen hÄller pÄ att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, bÄde nÀr det gÀller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men Àven i arbetet att minska vÄldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för vÄld pÄ matcher krÀvs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna.

En mÀngd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nÄ chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. MÄnga studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstÀmmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jÀmföra hur mÀn och kvinnor inom tvÄ könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpÄ social identitetsteori. Resultatet visade att bÀgge yrkesgrupper förknippade framgÄngsrikt ledarskap med bÄde kvinnliga och manliga egenskaper.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

Denna studie presenterar en tillbakablick pÄ kvinnliga prÀsters historia frÄn 1958 fram till idag, med tyngdpunkt pÄ attityder och motsÀttningar som funnits och finns bland sÄvÀl kyrkans personal som i församlingen. I studien finns en sammanstÀllning av bibelcitat som kvinnoprÀstmotstÄndare har anvÀnt och anvÀnder som argument mot kvinnliga prÀster samt en fallstudie av tre kvinnliga prÀster med olika erfarenheter och upplevelser som berÀttar om de attityder och eventuella motsÀttningar de stött pÄ under sin studietid och i sitt yrkesliv, och deras tankar om kvinnoprÀstmotstÄnd och jÀmstÀlldhet. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt en hermeneutisk tolkningsmetod och gjort en litteraturstudie och en fallstudie med intervjuer. Fallstudien visar att de tre kvinnliga prÀster jag intervjuat upplevt diskriminerande behandling och motstÄnd, som enligt dem sjÀlva dock begrÀnsas till ett fÄtal incidenter som skett i subtil form. PrÀsterna uppger Àven att de överlag Àr nöjda med sin arbetssituation, men att medvetenheten kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr lÄg..