Adina Schneltzer: Valkyrieritten som filmmusik. Wagners musik i fyra filmer. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att undersöka vilka funktioner Richard Wagners musik kan ha som filmmusik. En begränsning har skett till fyra filmer, där Wagners musik har använts inom diegesen, dvs handlingen, och i originalsättning eller orkesterversion.

Studiens syfte är att se i vilka situationer elevernas kunskaper i musik visas och hur detta dokumenteras av lärarna. I sin helhet omfattar studien bedömningsprocessen, det vill säga från början av lärarens planering fram till att betyget blir satt. Datainsamlingsmetoden är en kvalitativ intervju som liknar ett vanligt samtal men skiljer sig på grund av att samtalet har ett bestämt fokus (Dimenäs 2007). Urvalet består av sex stycken musiklärare som arbetar i årskurserna 6-9 på grundskolan. Respondenterna är från två olika kommuner i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att eleverna år 6-9 får visa sina kunskaper i mindre grupper, enskilt för läraren, genom teoretiska prov och i slutet av ett arbetsområde.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur musiklärare i grundskolans senare år uppfattar musikundervisningens innehåll i relation till bedömning och betygsättning av eleverna. De forskningsfrågor som ställs studien är: vilket innehåll anser musiklärare vara av vikt för elevers lärande i ämnet musik? Vad i lärandeprocessen bedöms och betygsätts, och på vilket/vilka sätt? Påverkar bedömning och betygsättning musiklärares val och behandling av undervisningsinnehåll? Metoden som har använts i studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma musiklärare i grundskolans senare år delar med sig av sina uppfattningar och livsvärldar. Studiens resultat visar att musik är ett praktiskt skolämne som bygger på en social och kommunikativ basis, där elevers lärande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen består till stor del av ett gruppmusicerande med fokus på ackordsspel, då lärarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal.

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Utgångspunkten för detta arbete är landsbygdens förutsättningar och hur planeringen på landsbygden ser ut. Eftersom landsbygden idag på många ställen avfolkas undersöks möjligheter och exempel för att visa hur en utveckling av landsbygden kan ske. Arbetet syftar till att undersöka vad som representerar ett attraktivt boende för olika människor samt diskutera möjligheten att planera för att uppnå attraktiva boendemiljöer utifrån dessa kriterier. Den inledande teoretiska delen visar en kort historisk tillbakablick av landsbygdens utveckling samt tar upp dess förutsättningar idag. Begrepp som används i diskussioner om landsbygden nämns och olika strategier beskrivna i arbetet visar landsbygdens planeringsförutsättningar. I enkätundersökningen som utförts inom arbetet, och redovisas i del 2, framkommer att lugn och ro, tillsammans med tillgången till kommunikationer och utsikt över ett naturskönt landskap är viktiga kriterier för respondenterna i undersökningsorten.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ?identitetsmarkör?, ?umgänge?, ?autenticitet? och ?glädje? - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest.

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.