Sök:

Sökresultat:

5389 Uppsatser om Luftljudsnivćskillnad - Sida 49 av 360

Livskvalitet vid systemisk lupus erythematosus (SLE)

Syftet med denna uppsats var att sÀtta in utvecklingssamtalet i ett större sammanhang och belysa det ur flera perspektiv och att redogöra för hur utvecklingssamtalet uppfattas av de olika deltagarna elev, förÀlder samt lÀrare. Metoden vi valt för att utföra denna undersökning Àr en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet frÄn undersökningen visade att det inte Àr nÄgon större skillnad mellan informanternas syn pÄ utvecklingssamtalet. Dock tycker vi oss kunna se tendenser till att utvecklingssamtalet anvÀnds som det verktyg det Àr tÀnkt enligt skolans styrdokument. VÄr slutsats blir dÀrför att utvecklingssamtalet Àr utvecklande för eleven..

Innan du hjÀlper mig - lyssna pÄ mig : Patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning

Idrottare anvÀnder i mÄnga fall prestationshöjande tillskott för att öka sin explosivitet, uthÄllighet och fÄ en bÀttre ÄterhÀmtning. Vid prestation stÀlls olika fysiska krav för den som utövar en specifik idrott. Det kan exempelvis handla om krav pÄ rörlighet, snabbhet eller uthÄllighet, för att utövaren ska lyckas med sin prestation. Tidigare studier om prestation har visat att kreatin och koffein Àr tvÄ Àmnen med en faktiskt bevisad prestationshöjande effekt och Àr dÀr av vanligt att anvÀnda som tillskott. Craze Àr nÀrmare bestÀmt ett sÄ kallat ?Pre workout? (PWO) tillskott som intas innan trÀning eller en match och pÄstÄs ge effekter som ökat fokus, ökad styrka, mer energi och snabbare ÄterhÀmtning.

?Kan jag verkligen simma?? : en jÀmförelse mellan skattad och faktiskt simförmÄga bland elever i Ärskurs 6

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr undersöka simkunnigheten för elever i Ärskurs 6 samt att jÀmföra elevers skattade och faktiska simförmÄga utifrÄn kunskapskravet för simning i Lgr11.1. Hur stor andel elever skattar sig som simkunniga?2. Hur stor andel elever Àr simkunniga enligt observation?3.

Förebyggande hÀlsovÄrdsarbete i mjölkkobesÀttningar : vad pÄverkar den veterinÀra insatsen?

Den svenska mjölkproduktionen har de senaste 30-35 Ären Àndrat struktur. Idag blir gÄrdarna fÀrre och större, med fler djur och flera anstÀllda. Den veterinÀra rollen kommer att behöva utvecklas sida vid sida med mjölkföretagen och omformas, frÄn den brandslÀckare som anvÀnds vid akuta sjukdomstillstÄnd, till en proaktiv besÀttningskonsult. Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga nÄgra faktorer som kan tÀnkas pÄverka inriktningen och omfattningen av den svenska veterinÀrens arbete med mjölkkor pÄ besÀttningsnivÄ. Studien utgjordes av en intervjuundersökning dÀr 23 veterinÀrer med verksamhet i mjölkkobesÀttningar medverkade. Samtalen spelades in och bearbetades med fokus pÄ att beskriva faktorer som pÄverkade inriktning och omfattning av veterinÀrernas arbete pÄ mjölkkor, vad den enskilde veterinÀren definierade som förebyggande arbete samt vad som skulle kunna öka det förebyggande arbetet.

JÀmförelse mellan hjÀrtfrekvensstyrd laktattröskeltrÀning pÄ löpband och inomhusbana med avseende pÄ blodlaktat, löphastighet och upplevd anstrÀngning.

Bakgrund Laktattröskeltest för att faststÀlla den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall pÄ löpband medan den största delen av trÀning och tÀvling utförs pÄ fast underlag. För att kunna ge adekvata trÀnings- eller tÀvlingsrekommendationer baserat pÄ AnT mÄste laktatnivÄn vid uppmÀtt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. UtifrÄn detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jÀmföra upplevd anstrÀngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivÄ vid tvÄ tröskeltrÀningspass, ett pÄ fast underlag och det andra pÄ löpband, dÀr intensiteten styrdes efter hjÀrtfrekvensen (HF) vid AnT som faststÀlldes vid ett tröskeltest pÄ löpband. Metod Sex vÀltrÀnade lÄngdistanslöpare, tre mÀn och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 Är), genomförde tvÄ löptrÀningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett pÄ löpband och ett pÄ en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som faststÀlldes genom ett laktattröskeltest pÄ löpband.

Internationella fusioner : Även staten vill ha sitt

Den 23 juli 1990 kom rÄdets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera pÄ. Det ansÄgs nödvÀndigt för att harmonisera reglerna och skapa sÄdana förhÄllanden som liknar de som gÀller pÄ en inre marknad och pÄ sÄ sÀtt garantera upprÀttandet av en gemensam marknad. Tanken Àr att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta Àr det dÄ nödvÀndigt att införa neutrala skatteregler som inte pÄverkar konkurrensen. Skattereglerna som de sÄg ut innan gjorde skillnad pÄ förhÄllanden inom medlemslandet och förhÄllandet mellan medlemslÀnder. Om nu förhoppningsvis botten i krisen Àr nÀra kan det nÀrma sig en vÄg av företagsförvÀrv och fusioner.

RÀttvisa Àr att göra olika : En studie om specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om yrkesrollen och en skola för alla

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

För-lusten att lÀra

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Skillnaden mellan konstnÀrer och konstnÀrer : En studie om vilken roll den icke vÀsterÀndske konstnÀren har i det svenska kulturlivet

I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Etiska fonder : en studie för att undersöka om avkastningen skiljer sig mellan etiska och traditionella fonder?

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central frÄga globalt har Àven mÄnga privatpersoner fÄtt en vilja att ta stÀllning i dessa frÄgor nÀr de gÀller vardagliga Àrenden som konsumtion. Detta har lett till att mÄnga varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet Àr vanligast för matvaror, dÀr mÄnga varor numera bÄde existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer ocksÄ för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hÀnsyn till miljö och socialt ansvarstagande nÀr de vÀljer bolag att investera i. DÄ dessa fonder lyder under en restriktion Àr det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

KÀrnvedsbildning i tall (Pinus sylvestris L.) : startÄlder samt Ärlig tillvÀxt i VÀsterbotten

I VÀsterbotten tÀcks den produktiva skogsmarken till 44 % av tall. Tallar bildar kÀrnved, men anledningen till detta Àr fortfarande oklar. Det antas dock innebÀra fördelar att bilda denna typ av ved. KÀrnved bestÄr av döda parenkym och epitelceller, medan splintveden innehÄller levande celler. KÀrnveden innehÄller Àven olika typer av extraktivÀmnen samt fenoler.

Effekter av vÀrdering till verkligt vÀrde : - och dess pÄverkan pÄ investerares upplevda risk uttryckt som betavÀrde samt skillnad mellan köp- och sÀljkurs

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Individuella programmet : en socialpsykologisk studie baserad pÄ elevers och lÀrares erfarenheter

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Effekt av olika stretchmetoder pÄ agility och rörlighet hos elitinnebandyspelare

Bakgrund: I mÄnga idrotter sÄsom innebandy anvÀnds vanligen statisk stretching (SS) som en del av uppvÀrmningen i tron om att öka prestation trots att statisk stretching har visat sig ha negativ inverkan pÄ aktiviteter som involverar styrka, power, sprint och agility.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om olika stretchmetoder SS, dynamisk stretching (DS) och ingen stretching (IS) som en del av uppvÀrmningen pÄverkade agility och/eller rörelseomfÄng (ROM) i hamstring hos manliga innebandyspelare i superelitligan och om en eventuell effekt varade upp till 10 min in i testtillfÀllet.Metod: Vid tre testtillfÀllen testades de olika stretchmetoderna (SS, DS och IS) efter avslutad uppvÀrmning. Alla tre stretchmetoderna utfördes vid varje testtillfÀlle efter randomiserad ordning pÄ tre olika grupper. Agility och rörlighet testades med T-test (s) och passive straight leg raise test (o) vid 0 min, 5 min och 10 min efter avslutad stretching. Totalt 9 testpersoner slutförde studien.Resultat: Vid bÄde 0 min och 5 min efter avslutad stretching noterades bÀst tid pÄ T-test (s) efter DS (10,20 ± 0,98 samt 9,92 ± 0,49). Vid 10 min noterades bÀst tid efter IS (9,68 ± 0,16).

Vem Àr generalen? : hur flickor och pojkar konstruerar och tillskrivs kön

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och lÀroböcker, men Àven att se hur de sjÀlva konstruerar kön. Ett delsyfte Àr att se om det finns nÄgon skillnad i hur kön tillskrivs beroende pÄ vilken Älder böckerna riktar sig till, och om det finns nÄgon skillnad i hur barnen sjÀlva tillskriver sig kön beroende pÄ Älder.Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexÄringar, lÀroböcker för Ärskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i Ärskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka Àr: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet.Resultatet visade att pojkarna fÄr mer utrymme Àn flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer Àn utrymme eftersom den som ges mest ocksÄ Àr den vars egenskaper förstÀrks. Det Àr Àven viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme.Teckningarna visar att flickor vid sex Ärs Älder aktiverar sig med klÀder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstÀrker deras karaktÀr.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->