IntroduktionUtifrån tidigare forskning har en modell föreslagits som beskriver att lågintensiv aerob uthållighetsträning ska ha mindre negativ påverkan på effekten av styrketräning jämfört med högintensiv aerob uthållighetsträning. Detta påstående har funnit visst stöd i litteraturen men vidare forskning krävs för att det ska kunna fastställas.SyfteDenna studie syftar till att undersöka ifall det föreligger någon skillnad mellan högintensiv aerob intermittent löpträning och lågintensiv aerob kontinuerlig löpträning vad gäller dess påverkan på utveckling av benstyrka och muskelstorlek vid samtidig styrketräning.MetodSex måttligt tränade män (25 (22-26) år) blev slumpvis tilldelade ett av två olika, sex veckor långa, träningsprogram. Den ena gruppen (HI, n=3) tränade hypertrofiinriktad styrketräning två gånger i veckan samt 2-3 pass med högintensiv aerob intermittent löpning (90-95 % av HFmax). Den andra gruppen (LI, n=3) tilldelades samma styrkeprogram men deras uthållighetsträning bestod istället av lågintensiv aerob kontinuerlig löpning (75 % av HFmax). Mätningar av kroppsvikt, lårmuskelns tvärsnittsarea och 1 RM i benpress utfördes innan och efter träningsperioden.

Syftet med denna uppsats var att lyfta fram frågor som rör jämställdhet i det privata livet. 4 par har svarat på frågor om vem som gör vad i deras familj och hur detta kommer sig. Jag ville få en bild av hur jämställda familjerna upplever sig vara i ansvar för hem och barn. Jag ville även medvetandegöra respondenterna om sin egen situation gällande jämställdhet. Jag har vid insamlandet av empiri använt mig av en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod, enkäter med både kryss- och öppna frågor, där jag med hjälp av den fenomenologiska ansatsen analyserat svaren.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

This thesis has two purposes: (1) to analyze the emptiness in Blodbok by Christine Falkenland, and (2) to analyze my own reading of the same book. I have chosen to focus on how emptiness is expressed through the body, the language and the place in Blodbok, because of the deep impact these seem to have on the emptiness. The thesis discusses what kind of emptiness that is described, what it does to me as a reader, and how it is connected to other works by Falkenland. Cultural politics of emotions by Sara Ahmed, Uses of literature by Rita Felski and Pouvoirs de l?horreur by Julia Kristeva together form the theoretical framework.Blodbok is a poetry collection, about the loss of a mother.

Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgångar har länge varit ett omdebatterat ämne. Samhället går mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktär utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillväxt. Därför ligger denna studies fokus på redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken på detta område är främst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansräkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att tydliggöra för användare av årsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). Frågeställning:? Hur presenteras utgifter för FoU i årsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

This work has been done to develop a plan for a future dairy barn at theGästgivaregården and to show the space needed for cows and replacement heifers. Itwould also show the storage that will be needed. The design was largely based on resultsfrom studies on six different farms, but also the facts that are taken from research papersand articles in order to compare theory with practice. Because some farms only whereinterviewed by phone I have used a query form to obtain comparable resultes.The aim is to build a new barn with Automatic milking. I've drawn a milking stable for120 milking cow and replacement heifers with the capability to house up to 140 milkingcows if the farm would expand in the future.Calculations of feed amounts and space requirements have been made to see how manyhectares are needed to supply the cows and replacement heifers with feed and to knowabout what size of storage space is required.The investigations made in this writing are to answer questions about the AMS-unit`sposition and how to best maintain a good health status in the herd.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur företagets hälsoplan efterföljs och i vilken utsträckning den lever upp till de anställdas behov och önskemål. Samt undersöka hur de anställdas aktuella hälsostatus ser ut. Vi arbetade utefter tre frågeställningar;Hur ser det aktuella hälsoarbetet ut på företaget? Hur ser de anställdas aktuella hälsostatus ut? Samvarierar hälsostatus (upplevd psykisk, fysik hälsa och upplevelser i arbetslivet) med grad av fysisk aktivitet eller tid i stillasittande? Hur upplever det anställda företagets hälsoarbete?  MetodVi har gjort en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ fördjupning i form av en intervju. Enkäten är gjord i googledoc och skickad via internet, resultaten bearbetades i IBM SPSS Statistics 19.

Inom EU är det tillåtet att göra abort som högst upp till den 24 graviditetsveckan men Sverige är det enda land i Europa som tillåter fri abort upp till den 18 graviditetsveckan. Avbrytande av havandeskap får endast ske innan fostret utvecklats så pass mycket att det anses vara livsdugligt utanför kvinnans kropp. De olika typerna på inducerad abort är medicinsk abort och kirurgisk abort. Eftersom varje kvinna har sin egen bakgrund och är olika sårbar vill författaren med denna studie undersöka kvinnors känslor efter inducerad abort för att skapa en förståelse för vilka känslor som upplevs då känslor kan skilja sig från person till person, och för att abort i dagens samhälle är vanligt förekommande. Syftet med denna studie var att få en förståelse om kvinnors känslor efter inducerad abort.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.